Publicerad 1945   Lämna synpunkter
MOLESTERA mol1este4ra l. må1– l. mω1-, l. -äst-, i Sveal. äv. -e3ra2 (molästèra Dalin), v. -ade ((†) p. pf. -ert SödertäljeDomb. 21 (1639)). vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr MOLESTATION (se avledn.).
Ordformer
(molest- 1545 osv. mol(l)ist- 1639—1688)
Etymologi
[jfr d. molestere, t. molestieren, eng. molest, ffr. molester; av lat. molestare, avledn. av molestus (se MOLEST, adj.)]
(numera bl. ngn gg, arkaiserande) vålla besvär l. omak, besvära, plåga, betunga; förolämpa. G1R 17: 340 (1545). H. K. M:tt .. blifuer molesteret vttaff vndersåtherne medh oändhelige klagemåhler. LReg. 139 (1620). Om onda Wätskor tigh, i Kroppen molestera. Palmchron SundhSp. 258 (1642). Bankir Kerrman kan molesteras men icke arresteras. Bergman Kerrm. 10 (1927).
Avledn. (†): MOLESTATION, f. [jfr t., eng. o. fr. molestation]
1) trakasserande; jfr molest, sbst. 1. NoraskogArk. 4: 41 (1644). GullbgDomb. 5/6 1656.
2) besvär(ande). OxBr. 10: 143 (1639). Därs. 12: 94 (1642). —
MOLESTERLIG, adj. = molest, adj. Jag påminner mig, huru ofta jag min käre farkär alltid .. molesterlig och förtretlig varit hafver. Ekeblad Bref 1: 425 (1655).

 

Spalt M 1281 band 17, 1945

Webbansvarig