MORFOS morfå4s, r.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. o. fr. morphose, eng. morphosis, ytterst av gr. μόρφωσις, gestaltning, till μορφόω, gestaltar, till μορφή, form]
bot. (av inre l. yttre orsaker beroende) förändring av växtorgan. 2NF (1913).
Spalt M 1363 band 17, 1945
Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se