Publicerad 1945   Lämna synpunkter
MORTADELL mor1tadäl4, r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. -er; l. MORTADELLA -däl3a2, r. l. f.; best. -an. Anm. I ä. tid förekommer den it. pl.-formen mortadelli. Synnerberg 1: 72 (1815).
Ordformer
(marta- 1845—1855 (: Martadel-korf). morta- 1837 osv. -della 1907 osv. -deller, pl. 1837 osv.)
Etymologi
[jfr t. mortadella, mortadelle, mortadello; av it. mortadella, mortadello, diminutivavledn. av lat. murtatum, ett slags korv, substantiverat n. av murtatus, adj., kryddad med myrten, avledn. av murtus, myrtus (se MYRTEN)]
ett slags (urspr. italiensk) cervelatkorv; numera bl. om kokt, varmrökt korv av kalv- o. svinkött jämte kryddor, stoppad i tämligen vida oxbottnar. Pfeiffer (1837). Frisk Chark. 210 (1940).
Ssg: MORTADELL-KORV. (-del(l)- 1855 osv. -deller- 1855) = mortadell. Åstrand 1: 142 (1855).

 

Spalt M 1400 band 17, 1945

Webbansvarig