Publicerad 1945   Lämna synpunkter
MOSTER mωs4ter l. 32 (Weste synes ha känt båda accentueringssätten; mòst’r o. móst’r Dalin), f.; best. -tern ((†) -tran (Stenbock (o. Oxenstierna) Brefv. 2: 82 (1705), Därs. 93 (1706)); -tren Stiernstolpe ESkr. 117 (c. 1820)); pl. -trar32, äv., företrädesvis i södra Sv., 40; l. (numera bl. ngn gg i ålderdomligt lagspr.) MODERSYSTER mω3–der~sys2ter, f.; best. -tern ((†) -tren Girs J3 114 (1627)); pl. -trar; förr äv. MORSYSTER, f.; best. -tern; pl. -trar, äv. -tror (BtFinlH 4: 25 (1561)). Anm. I vissa fall nyttjas MOSTER i best. anv. utan slutartikel; jfr FARBRODER anm. 2:o, MODER, sbst. 1 b.
Ordformer
(modersyster (-dh-, -ther) 1526—1896. moderss(z)yster 1533—1749. modersöster 1565. morssyster 1907 (arkaiserande). mo(o)rsyster (-ÿ-) 1538—1849. morsöster c. 1605. mo(h)rster 1649—1719. moster 1632 osv. mosÿster 1707)
Etymologi
[fsv. moþor systir, motsv. d. moster, ä. d. mothær syster, isl. móðursystir; till MODER, sbst. 1]
(ngns) moders syster; i umgängesspråket äv om svägerska (l. annan äldre kvinnlig anförvant) till (ngns) moder, stundom äv. om (ngns) mormors l. morfars syster osv. Hennes moster. En moster till henne. Moster Jenny. Vad önskar moster? Bli moster, förr äv. bli en moster. G1R 3: 262 (1526). (Jag) sade så åtth henne, iagh hafwer wäll för vpbrutit morsÿsters skåp. VRP 1662, s. 96. Min kiäre Syster (Ulrika) kan iagh intet underlåta att önska lycka till .. att hafva nu blifvit een moster. Carl XII Bref 34 (1700). Ej .. (må man gifta sig med sin) modersyster. GB 2: 5 (Lag 1734). Gamla snälla, ogifta mostrar, som blott lefva för att tjäna andra. MoB 7: XIV (1903). Då .. (mostern) kallade sig själv ”moster” i stället för ”jag”, uppträdde hon .. ex cathedra. Hedberg Slå dank 166 (1944). — jfr HALV-, SAM-MOSTER. — särsk.
a) (numera bl. folkligt i vissa trakter) använt ss. (aktningsfull) titel om l. till äldre kvinna, oberoende av släktskap; jfr TANT. Jagh ber min recommendation till gambla moster Märta (dvs. hovmästarinnan Märta Posse). Carl XII Bref 165 (1717). Moster Barbara. Stiernstolpe ESkr. 120 (c. 1820; om Par Bricoles skyddshelgon). Då Runeberg gick i Wasa skola, bodde han med några kamrater hos en gumma, som af skolgossarna kallades moster. Hagfors FolkskSpr. 2: 29 (1898). Johansson SmedBrukspatr. 183 (1933). särsk. (förr) om (o. till) äldre (privat)lärarinna. Lundin StockhMinn. 1: 124 (1904). Vasenius Top. 1: 279 (1912). jfr SKOL-MOSTER.
b) (vard.) ss. nedsättande benämning på gammal kvinna; ”käring”; ngn gg äv. om ”käringaktig” mansperson. Jag vet en gammal Moster uti ett Herrehus, som spår. Kling Spect. F 3 b (1735). Soldaten var ingen feg moster, vtan en öfver alt resoluter karl. Humbla Landcr. 56 (1740). Sjungen små Kärleks-Panter, / Bland gamla Mostrars kält och gnag. Bellman (BellmS) 1: 273 (1790). jfr KAFFE-, KATT-, SKVALLER-MOSTER.
c) (†) bildl., i uttr. svarta moster, kaffepannan, ”svartepetter”. OMStålhammar (1838) hos Nordmann BorgåBarn 137.
Ssgr († utom i -titel): A: MOSTER-BARN. (morsyster-) (ngns) mosters barn; jfr kusin. BoupptSthm 10/8 1667. —
-GUMMA, f. i sg. best., smeksamt om (l. till) äldre moster. Forsell Sällsk. 121 (1845). —
-MAN, m. (morsyster- 1668—1677. moster- 1670—1889. mosters- 1750) (ngns) mosters man; jfr morbror. BoupptSthm 14/12 1668. Wranér BrokBild. 35 (1889). —
-SON. jfr -barn. Florinus Voc. 102 (1695). TRudeen Vitt. 168 (1702). —
-TITEL. (moster- 1928—1932. mosters- 1932) (mera tillf.) Pan 1928, s. 79. Östergren (1932).
B: MOSTERS-MAN, -TITEL, se A.
Avledn.: MOSTERLIG, adj. (mera tillf.) en mosters; karakteristisk för en moster; äv. närmande sig bet.: ”beskyddande”. Hon höll strängt på sin mosterliga värdighet. Det är ovisst huru länge fru Margret skulle på detta mera uppriktiga, än mosterliga sätt gifvit luft åt sin vrede. Topelius Vint. I. 2: 313 (1860, 1880). —
MOSTRA, v. (tillf.) uppträda (pyssla om o. ta hand om ngn) på ett ”mosterligt” l. beskyddande sätt. Wägner Silv. 147 (1924). —
MOSTRIG, adj. (tillf.) ”tantig”. Östergren (1932).

 

Spalt M 1426 band 17, 1945

Webbansvarig