| Publicerad 1945 | Lämna synpunkter |
MOTIV mωti4v, n. (SLaurentii Ridd. F 3 b (1622) osv.) ((†) m. l. f. OxBr. 3: 79 (1624), Cavallin Herdam. 4: 159 (i handl. fr. 1676)); best. -et; pl. = l. -er.
1) om ngt som förmår ngn till ngt l. som påfordrar l. anses påfordra en viss handling l. ett visst beteende: incitament, äggelse, sporre; skäl, anledning; numera nästan bl. om (det lustbetonade) syftemålet med en handling l. ett beteende (särsk. med tanke på dess moraliska halt) l. om känsla l. känsloläge l. (i sht filos. o. psykol.) komplex av känslor o. föreställningar o. dyl. ss. förorsakande en handling l. ett beteende l. ss. utlösande en viljeakt: bevekelsegrund, ”drivfjäder”. Ledas av ädla, rena, de bästa, låga, de lägsta motiv. Motivet var rätt och slätt avundsjuka, en önskan att skada. The .. hafua bekent thetta exemplet hafua warit sigh itt krafftigt motif (att övervinna en frestelse). SLaurentii Ridd. F 3 b (1622). Therföre hafwe wij för gott anseedt the förnämste motiver och orsaker, som osz här til (dvs. till att inrätta ett handelskompani) beweekt hafwe, tilkenna gifwa. Stiernman Com. 1: 913 (1625). Hans Maij:t har twifwelssuthan af wichtige motiver uthskrifuet Rijkzdagen. BorgRiksdP 176 (1676). Ofta är Motivet till en gåfva tacksamhet för tjenster, som Gåfvotagaren förut bevisat gifvaren. Schrevelius CivR 1: 160 (1844). Bergman LBrenn. 183 (1928). — jfr BI-, HANDLINGS-, HUVUD-, VILJE-, VINNINGS-MOTIV m. fl. — särsk.
b) (i fackspr.) konkretare, om officiellt yttrande (i regeringsproposition, utskottsbetänkande, anförande av riksdagsledamot o. d.) som behandlar motiven till en viss lag; vanl. i pl.; jfr MOTIVERING slutet. FörslACrimLag 1832, Motiver (rubrik). Under tiden hade jag författat motiver (till representationsförslaget) att intagas såsom mitt yttrande till statsrådsprotokollet. De Geer Minn. 1: 237 (1892). SvUppslB (1934).
2) (numera knappast br.) om ngt som talar för l. användes l. anföres ss. stöd för en viss uppfattning l. åsikt l. för att övertyga ngn om ngt: skäl; argument; förr äv. om medel som användes att påvärka ngns vilja: förespegling, påtryckning o. d. RA II. 2: 39 (1617). Uthi discurser med H:s M:t skole dhe beflita sigh genom tjenlige motiver att persvadera H:s M:t, att med begraffningen må matureras (dvs. påskyndas). RP 3: 171 (1633). Vissa Personer hafva för vahl acten i Bexheda med låckan- och tubbande, samt andra brukade olagliga motiver uppnegotierat sig röster på första ProfPredikanten. VDAkt. 1751, nr 222. Anföra motiv för sin åsigt. Sundén (1887).
3) om ngt som ligger till grund för en åskådning l. en framställning i bild l. ord l. toner o. d.; särsk. dels om upplevelse l. intryck som utgör incitamentet till l. utgångspunkten för ett konstvärk, dels om grundtanke i l. ämne l. stoff för ett konstvärk (l. annan bildframställning) l. ett diktvärk. Bildhuggaren .. torde (i vissa sagor) finna .. motiver, hvaraf han lyckligt kunde sig betjena. Geijer I. 3: 422 (1817). Det är underligt att ej landskapsmålare strömma hit (till Falkenbärg) för att hemta motiv. Ödman VexlBild. 8 (1887, 1893). Det till fotografering afsedda föremålet eller motivet iakttages i en af sökarne (på kameran). PriskurFotogrArtikl. 1900, s. 11. Forskningen har visat, att i Gralsagan tvenne olikartade motiv sammanvävts. NoK 116: 71 (1933). — jfr BI-, BILD-, DIKTAR-, GRUND-, HUVUD-, KONST-, LANDSKAPS-, SAGO-MOTIV m. fl. — särsk.
a) om form för l. figur(er) ingående i ett ornament o. d.; äv. om dekoration l. mönster utmärkande för en viss stil. Estlander KonstH 6 (1867). Jämte palmettmotiv består ornamentiken (på bårderna) till större delen av bandslingor och klara geometriska motiv. Munthe IslamK 71 (1929). jfr ARKITEKTUR-, BLAD-, BLOMSTER-, DRAK-MOTIV m. fl.
b) mus. minsta självständiga karakteristiska del av en musikalisk tanke l. melodi l. ett tema; tema som är bärande för en komposition. AB 1840, nr 3, s. 2. Den s. k. genomföringen, d. v. s. en bearbetning af temerna, så att de eller deras enskilda delar (motiv) komma i en ny belysning. LD 1909, nr 239, s. 2. jfr ALLEGRO-, FUGA-, KORAL-, LED-MOTIV m. fl.
4) (i fackspr.) spets- l. broderiarbete i avpassade delar till påsättning på underkläder, infällning i gardiner o. d.; äv. om broderi direkt på klädesplagg. Brunius Underkläd. 74 (1923). 3NF (1931). SDS(A) 1932, nr 163, s. 5.
(3) -FORSKNING. (i fackspr.) forskning som avser att fixera grundmotivet i l. det konstitutiva för en åskådning. Nygren KristnKärlekT 1: 12 (1930). —
(1) -FÖRSKJUTNING. särsk. psykol. om psykisk process innebärande en förskjutning l. ändring av motivet l. motiven för ngt. Larsson Psyk. 37 (1896). —
(3) -HISTORISK, adj. (i fackspr.) som berör l. har avseende på l. sammanhänger med motivens historia. Lamm Oxenst. 50 (1911). —
(3) -VAL, n. konsthist. o. litt.-hist. val av motiv till ett konst- l. diktvärk. Nordensvan SvK 201 (1892).
Spalt M 1454 band 17, 1945