Publicerad 1945   Lämna synpunkter
MULTER mul3ter2 l. MULTOR mul3tor2 l. -ωr2 l. MOLTER mol3ter2, ngn gg MYLTER myl3ter2 l. MYLTOR myl3tor2 l. -ωr2, sbst. pl.
Ordformer
(molter (må-) 1659 osv. multer 1659 (: Multerbär), 1718 osv. multor 1752 osv. mylter 1913. myltor 1906—1934)
Etymologi
[jfr nor. multe, molte, moget hjortron, d. multe, multebær; till roten i MULTEN. Formerna mylter, myltor bero på sen anslutning till MYLTA]
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) koll.: hjortron; i vissa trakter företrädesvis om de mogna bären; äv. ss. namn på växten. Franckenius Spec. E 4 b (1659). Lundh EnsFolk. 12 (1926).
Ssgr (i vissa trakter, bygdemålsfärgat): A: MULT-MYR. hjortronmyr. Lundh EnsFolk. 48 (1926). —
-PLOCKARE. hjortronplockare. Lundh EnsFolk. 10 (1926).
B: MULTE-BÄR. (multe- 1896 osv. multer- 1659) hjortron; vanl. i pl., koll.; äv. ss. namn på växten. Franckenius Spec. E 4 b (1659). Hemberg ObanStig. 251 (1896). —
-GRÖT. mos av inkokade hjortron, ”mylta”. Nordenskiöld Vega 1: 464 (1880). Fennia XLIX. 4: 144 (1929).
C: MULTER-BÄR, se B. —
-SYLT. hjortronsylt. Plättstaplar i parti med multersylt emellan. Hasselblad BergslVärml. 137 (1929).

 

Spalt M 1546 band 17, 1945

Webbansvarig