Publicerad 1945 | Lämna synpunkter |
MUSIKALITET mus1ikal1ite4t l. mɯ1-, r l. f.; best. -en.
egenskapen att vara musikalisk. (Den tjeckiska nationen) besjälas av en ursprunglig, äkta musikalitet. Jeanson (o. Rabe) 2: 313 (1931). SvD(A) 1931, nr 280, s. 8.
Spalt M 1646 band 17, 1945