Publicerad 1945   Lämna synpunkter
MUSIKALITET mus1ikal1ite4t l. 1-, r l. f.; best. -en.
Etymologi
[jfr t. musikalität, eng. musicality; till MUSIKALISK]
egenskapen att vara musikalisk. (Den tjeckiska nationen) besjälas av en ursprunglig, äkta musikalitet. Jeanson (o. Rabe) 2: 313 (1931). SvD(A) 1931, nr 280, s. 8.

 

Spalt M 1646 band 17, 1945

Webbansvarig