Publicerad 1945   Lämna synpunkter
MUSKULÄR mus1kɯlä4r l. -ku-, l. -æ4r, adj.; adv. -T; förr äv. (ss. förled i ssgr) MUSKULAR-.
Ordformer
(förr äv. skrivet muscu-. -lär (-lair, -laire) 1793 (: Musculair-rörelsen) osv. -lar- 1810—1834)
Etymologi
[jfr t. muskular, eng. muscular; av fr. musculaire resp. (i formen muskular-) nylat. muscularis, avledn. av lat. musculus (se MUSKEL)]
anat. o. med. som har avseende på l. sammanhänger med l. består av l. har sitt säte i l. utgår från (kroppens) muskler. CAEhrensvärd Brev 2: 33 (1795). Det musculaira systemet. VetAH 1800, s. 290. Alla som muskulära uppfattade smärtor. LbInternMed. 2: 511 (1916). Muskulära färdigheter. DN(A) 12/5 1929, Söndagsbil. s. 5.
Ssgr (†): A: MUSKULAR-AKTION. muskelrörelse. TLäk. 1834, s. 25. —
-SYSTEM. muskelsystem. Retzius ÅmVetA 1810, s. 40.
B: MUSKULÄR-REUMATISM. muskelreumatism. Tholander Ordl. (c. 1875). —
-RÖRELSE. muskelrörelse. VetHLäk. I. 2: 64 (1793). —
-SUBSTANS. muskelsubstans. Hjertats muskulär-substans. TLäk. 1832, s. 14.

 

Spalt M 1661 band 17, 1945

Webbansvarig