Publicerad 1945   Lämna synpunkter
MUTA mɯ3ta2, sbst.1, r. l. f.; best. -an; pl. -or ((†) -er G1R 1: 255 (1524), Bergv. 2: 571 (1751)).
Ordformer
(moth- 1635. mut- (-uu-, -th-) 1524 osv. mutth- 1566. myt- 1524)
Etymologi
[fsv. muta, f.; jfr nor. mute, isl. múta; till MUTA, v.1]
motsv. MUTA, v.1 1: gåva (i pänningar, varor o. d.) som man ger ngn för att muta honom; vanl. i pl. Ge, ta mutor. G1R 1: 255 (1524). Tu skalt icke tagha mutor, för ty mutor förblinda the seende, och förwenda the retferdughas saker. 2Mos. 23: 8 (Bib. 1541). Muhter wrängia Laag. Grubb 104 (1665). Fäller Domare orätt dom .. för vänskap, eller muto och vinning; miste embetet, .. och muta gånge til the fattiga. RB 1: 12 (Lag 1734). ”Det duggar jemt” — sa’ länsmannen om mutorna. Holmström Sa’ han 19 (1876). Karlstads rådhusrätt dömde .. poliskonstapel (N. N.) .. till avsättning för tagande av muta. GHT 1943, nr 235, s. 2. — särsk.
a) oeg. l. bildl. Om Åkerbruket skal kunna skaffa vinst åt des idkare .., så vil jorden, som ordspråket lyder, hafva mutor. Berch Hush. 169 (1747). FolklEtnSt. 1: 263 (1916).
b) (†) allmännare: gåva, dusör; jfr MUTA, v.1 2. Ej mot folckene karg, gif pigorna, drängjarna mutor. BrölBesw. 431 (c. 1670).
Ssgr (Anm. Vissa nedan anförda ssgr kunna äv. hänföras till muta, v.1): A: MUT-KOLV, m. [trol. uppsnyggad form av -korv; jfr dock kolv II] (vard.) person som brukar ta mutor. Dalin Arg. 1: 271 (1733, 1754). Denne var, liksom alla tjänstemän i Sibirien, en mutkolv av värsta slag. Zilliacus Stämpl. 30 (1922). —
-KORV, m. (mut- 1738—1885. mute- 1757) [trol. till det gamla vedernamnet ”korv” på vaktknektar o. polismän; jfr korv 3] (†) mutkolv. Lind (1738). Möter jag en Domare: Se der går den orättfärdigaste mutkorf! Posten 1768, s. 123. Schulthess (1885). —
(jfr muta, v.1 2) -MIDDAG. (vard., mindre br.) middag som man bjuder ngn på för att påvärka honom till sin fördel; jfr korruptions-middag. Siwertz Eld. 132 (1916). —
-STOCK, m. (†) mutkolv. ÅngermDomb. 24/8 1632, fol. 68. —
-SYSTEM. korruption (se d. o. 2). Tegnér (WB) 4: 268 (1823). Mutsystemet florerade alltjämt inom både den högre och den lägre förvaltningen (i Turkiet). Almquist VärldH 8: 531 (1938).
B (†): MUTE-KORV, se A. —
-SÄCK, m. mutkolv. Swedberg BetSwOlycko 29 (1710).
C (†): MUTO-DOM. dom vars innehåll bestämmes på grund av mutor. Forsius Fosz 174 (1621). —
-MÅNGLARE. om person som ger mutor. Sylvius Curtius 105 (1682).

 

Spalt M 1675 band 17, 1945

Webbansvarig