Publicerad 1945 | Lämna synpunkter |
MUTSA, v.; pr. sg. -er (UrkFinlÖ).
(†) i förb. mutsa upp, framhäva (ngt), framhålla. UrkFinlÖ 2: 84 (c. 1595). Om vij intet sielfva mutza up denna saken, så kan han intet blifva så fahrlig. RARP 11: 255 (1672).
Spalt M 1679 band 17, 1945