Publicerad 1945   Lämna synpunkter
MYELIN my1eli4n, n.; best. -et.
Etymologi
[jfr t. o. eng. myelin, fr. myéline; ordet bildat av den tyske medicinske forskaren R. Virchow († 1902) till stammen i gr. μυελός, märg]
anat. o. kem. fettartad, starkt ljusbrytande substans som uppbygger märgskidan omkring en nervs axelcylinder o. som förekommer i ett flertal animala vävnader (t. ex. vit hjärnsubstans, äggula), ävensom i vissa växtvävnader. Hygiea 1866, s. 278. Broman Männ. 1: 115 (1925).
Ssgr (anat. o. kem.): MYELIN-HALTIG. ASScF XIX. 10: 11 (1893). —
-SKIDA, r. l. f. benämning på märgskidan kring en nervs axelcylinder. Herrlin Minnet 9 (1909).

 

Spalt M 1693 band 17, 1945

Webbansvarig