MYKLIGHET, f.
Etymologi
[avledn. av ett icke anträffat adj. myklig (motsv. ä. d. mygelig, isl. mjúkligr; jfr fsv. miuklika, adv., milt, lindrigt), avledn. av MJUK]
(†) mildhet, saktmod, skonsamhet. RP 6: 364 (1636).
Spalt M 1697 band 17, 1945
Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se
