myra | SAOB

Publicerad 1945

MYRA my3ra2, v.3 myr, -de, -t.

Etymologi

[sv. dial. myra, krypa hoptals ss. myror i en myrstack, vimla, motsv. d. myre; till MYRA, sbst.2]

(föga br.) myllra, vimla, ”krälla”; opers. Det sorlade och det myrde / På världenes stora torg. KGabrielsson i Lucifer 1893, s. 25 (i bild). Gunterberg Hjälpr. 107 (1896).

Spalt M 1741 band 17, 1945

Webbansvarig