| Publicerad 1945 | Lämna synpunkter |
MYSTICISM mys1tisis4m, r. l. m.; best. -en; förr äv. MYSTICISMUS, r. l. m.
åskådning l. lära som uppfattar tillvarons väsen (l. ngn väsentlig sida därav) ss. ett mysterium; äv. använt liktydigt med: mystik, dock (utom i fackspr.) vanl. nedsättande, om mystisk åskådning av mera invecklad l. grövre art; äv. allmännare, nedsättande, liktydigt med: fantasteri, svärmeri. Malebranche’s Mysticism eller Supernaturalism. LittT 1797, s. 220. (Gymnastiska övningar) kunna räknas bland de bästa medel .. mot svärmeri, mysticism och galenskap af flera slag. SC 1: 913 (1821). Den theoretiska Mysticismens hufvudkälla, de Areopagitiska skrifterna. Rydberg (o. Tegnér) Engelhardt 2: 301 (1835). Det döljer sig en djup mystik i detta Goetheska gudsbegrepp, men ingen oäkta mysticism. Böök 4Sekl. 58 (1928).
Spalt M 1754 band 17, 1945