| Publicerad 1945 | Lämna synpunkter |
MYSTIFIKATÖR -tö4r l. -tœ4r, m.||(ig.); best. -en, äv. -n; pl. -er.
(mera tillf.) person som använder mystifikationer. SvT 1852, nr 162, Bih. s. 2. Är .. (Baudelaire) en mystifikatör, vars konstgrepp man kan låta sig underhålla av, eller skall man ta honom på allvar? BonnierLittH 4: 290 (1930).
Spalt M 1755 band 17, 1945