| Publicerad 1945 | Lämna synpunkter |
MÅL må4l, sbst.4, n. ((†) r. l. m., i uttr. en mål (se nedan 4 slutet)); best. -et; pl. =.
1) intagande av föda (vid viss tid); måltid (se d. o. 2). SvOrds. A 6 a (1604). Åhret är långt, och måålen mång. Grubb 544 (1665). Brödet beståås på hwar person 1/2 kaka i måhlet. Trolle-Bonde Hesselby 110 (i handl. fr. 1694). (Skolmästarna) böra vid hvarje mål smaka på maten, då den kommit på bordet (i barnhuset). PH 8: 522 (1766). Steken räcker i tu mål. Sahlstedt (1773). Så bestyrdes hans mål i en hast. Runeberg 1: 11 (1832). (Han) åt sina mål ute. Tavaststjerna Inföd. 210 (1887). När målet var öfver, tröt talet och tanken somnade. Levertin Magistr. 1 (1900). Det är ändå något med ordentliga mål. Siwertz JoDr. 47 (1928). Att .. (den häktade) kommer i åtnjutande av tre mål om dagen. SFS 1934, s. 189. (†) Som en Wargh blifuer gesten illa komen till gårdh, / Tå hustrun haffuer inthet koka till måls. Aschaneus HwsRegl. 16 (1614). — jfr AFTON(S)-, AVSKEDS-, DAG-, DAGER-, FÖR-, HUVUD-, KVÄLLS-, MORGON-, OTTE-, SKROV-MÅL m. fl. — särsk.
a) (†) i uttr. göra (sig) gott mål o. d., skaffa sig ett gott mål; äta gott. (I stället för en ordentlig middag) giör jag godt mål om afton. Mont-Louis FrSpr. 190 (1739; fr. texten: je soupe bien). Et .. korn, hvarest .. (kornmalens larv) åter gör sig godt mål. Gadd Landtsk. 3: 550 (1777). (Att man i det grevliga huset) gjör tvenne goda mål om dagen. Leopold (SVS) II. 1: 106 (1779). HLilljebjörn Hågk. 1: 96 (1865).
b) [jfr fsv. malsmater, ett mål mat, ävensom isl. mál matar, tid för mat, tid att äta, o. ä. eng. meal’s meat, ett mål mat] i uttr. ett mål mat, mat (av sådan mängd o. art) som utgör en måltid. Stjäl en fattig man .. säger (yngre) Vestgötalagen, en kaka bröd eller ett mål mat, vare han saklös. Nordström Samh. 2: 297 (1840). Ett rejält mål god mat. Bergman LBrenn. 265 (1928).
2) (†) om viss(t) slag l. mängd av foder till hästar (o. av förplägnad för hästskötare?); i uttr. foder och mål. G1R 20: 37 (1549). Thertill (hava vi honom) årlighen .. fodher och måll på two hesther och karler loffuat och tilsachtt. BtFinlH 4: 369 (1568). Fougdtens löhn (skall bestå i bl. a.) frij fodher och Måål opå een hest. LReg. 36 (1602). Att dhe .. måge bekomme foder och mhål för dheris hestar. OxBr. 5: 127 (1619). RP 8: 12 (1640). jfr: Man gieer henne (dvs. konsten) hwarken foder eller måål. Grubb 423 (1665). — jfr FODER-MÅL.
3) (i vissa trakter) (regelbundet återkommande) mjölkningstid; mjölkning; äv. om den mjölk som erhållits vid en mjölkning. Jag har sett Getter, som på uselt bete .. mjölkat et helt stop om målet. Linné Vg. Föret. 4 b (1747). När en ko har kalfvat, så förvaras råmiölken, hvart mål för sig uti särskilta käril. Warg 556 (1755). Olikheten hos mjölk från olika mål. LB 3: 44 (1902). Norrl. 14: 54 (1926).
4) (†) gång (i bet. II 1 b), tillfälle; äv. i uttr. ofta mål, många gånger [jfr t. oftmal]. Hund E14 46 (1605). Wij moste offta måhl det sorgebärget stijga, / Hwar sorgh, och mootgångs wind, och storm wår ögon rifwa. Kumblæus AHult E 1 b (1664). — särsk. [efter t. ein mal] i uttr. en mål, en gång. RP 7: 93 (1637).
5) (†) gång (se d. o. II 2 a); vid multiplikation, för att uttrycka höga (avrundade) tal; i sht i fråga om pänningsummor. G1R 10: 102 (1535). En ståttligh summe penninger, nempligen ett måll hundrat tusendh och tije tusendh march ortiger. HH XIII. 1: 117 (1564). 1000 mål 1000 Lass wed som han till the salpeterij bruka schulle. HSH 38: 104 (1592). (Han) skickade .. meer än tuhundrade måål tusend man emoot fienden. Petreius Beskr. 2: 138 (1614). OxBr. 10: 268 (1622). — jfr FYRE-MÅL.
(1) -RO, r. l. f.
1) bordsunderhållning, bordsskämt; äv. allmännare (jfr mål, sbst.1 1): underhållande samtal; numera nästan bl. i uttr. hålla målron vid makt, hålla samtalet i gång, föra ordet så att inga (pinsamma) pauser uppstå; förr äv. i uttr. vara ngn till målro, vara ngn till sällskap o. d. Brasck TyKr. I 2 a (1649). Mål-roo eller Roo-mål. Columbus (c. 1678; boktitel). Jagh tror .. (hertig Karl Fredrik) lärer vara min kiäre Syster till någon målro. Carl XII Bref 153 (1716). Det var gumman, som höll målron oppe (i en familj, där förf. vistades). Böttiger 6: 84 (c. 1875). (De) upprätthöllo både ett strängt bordsskick och en glättig målro. 2SvKulturb. 7—8: 14 (1937).
Avledn. (till -ro 1): målroa, v. (†) i uttr. målroa ngn, underhålla ngn (med samtal vid bordet). Block Progn. 2 (1708). —
-TID, se d. o.
B (†): MÅLA-BETE, se A. —
C (†): MÅLE-BETE, se A.
Spalt M 1787 band 17, 1945