Publicerad 1945   Lämna synpunkter
MÄLLRE mäl3re2, r. l. m. l. f.; best. -en; l. MÄLLRA mäl3ra2, r. l. f.; best. -an.
Ordformer
(mellre 1806—1885. melre 1755—1824. mälldre 1751. mällra 1911)
Etymologi
[till stammen i MÄLL]
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat, o. bot.) molla. Linné Sk. 147 (1751). Lyttkens Växtn. 1113 (1911).

 

Spalt M 1921 band 17, 1945

Webbansvarig