Publicerad 1945   Lämna synpunkter
MÖDOSAMLIG l. MÖDSAMLIG, adj.; adv. -A (Linc. (1640), Schultze Ordb. 3133 (c. 1755)), -EN (Verelius 164 (1681), Ekblad 253 (1764)).
Ordformer
(möd- 1681—1761. möda- 1700. mödo- 1640—1764. -samblig 1700. -samlig(h) 1640—1764. -ligit, n. 1761)
Etymologi
[fsv. mödhosamliker, motsv. isl. mǿðusamligr; avledn. av MÖDOSAM; jfr äv. ä. d. mødsommelig, ävensom t. mühsamlich]
(†) mödosam; i sht ss. adv.; äv. i uttr. leva mödosamliga, leva ett mödosamt (l. besvärligt) liv. Linc. (1640; under difficiliter). Lefva mödosamliga. Lind (1749). Alt mödsamligit är och kan med mödo begripas. Nicander SalPred. 4 (1761). Ekblad 253 (1764).

 

Spalt M 2092 band 17, 1945

Webbansvarig