Publicerad 1946   Lämna synpunkter
NAIVITET na1ivite4t l. nai1vite4t (fyrstavigt), r. l. f.; best. -en; pl. (i bet. a) -er; förr äv. NAIVETÉ, r. l. f.; best. -n (Braun Calle 125 (1843)).
Ordformer
(-été 1882. -eté (-etée) 18091911. -etet 17821895. -ité 1804. -itet 1788 osv.)
Etymologi
[jfr d. naivetet, naivitet, t. naivetät, naivität, eng. naïveté, naivety; av fr. naïvété, till naïf (se NAIV)]
naturlighet, ursprunglighet; omedelbarhet, okonstlat väsen; öppenhjärtighet, uppriktighet, oskuldsfullhet; enkelhet; rättframhet; numera vanl. med klandrande bibet.: barnslighet, godtrogenhet, enfald; menlöshet. CAEhrensvärd Brev 1: 65 (1782). Ingen har din (dvs. Franzéns) naivité (såsom skald). Choræus Bref 149 (1804). Ej vaggvisornas naivetet nu mera värderas. Polyfem I. 40: 3 (1810). Att den älskvärda naiveteten var nära beslägtad med enfald. Ljunggren Resa 149 (1871). Cederschiöld o. Olander Upps. 1: 6 (1896; hos barn). I försvarsfrågan har han .. röjt en blåögd naivitet, som varit beklämmande. SvD(A) 1935, nr 337, s. 4. — särsk.
a) mer l. mindre konkret, om naivt (förr äv. glättigt l. lekfullt o. d.; jfr b) yttrande o. d. Leopold 5: 27 (1801). Lundquist Nepos 16 (1875). I dylika naiviteter (som förekomma i Josephi historia av Gevaliensis) låg nog intet stötande för författarens samtid. Schück SvLitH 599 (1890). NDA(A) 1932, nr 243, s. 9.
b) (†) mer l. mindre klart övergående i bet.: glättighet, lekfullhet; behagfullhet; friskhet. Flere scener (i Dalins Brynilda) stiga ner till en för sorgespelet otillåtlig naivetet. Leopold 5: 443 (1799). Under dansen .. (fick jag) tillfälle att beundra naivetén i hennes samtal. Braun Calle 125 (1843). Fru Lenngrens eleganta naivetet har .. alltid behagat. 3SAH XXXVII. 2: 264 (1846). Upmark Lübke 557 (1872).

 

Spalt N 35 band 18, 1946

Webbansvarig