Publicerad 1946   Lämna synpunkter
NAJA naj3a2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Ordformer
(förr äv. naij-, nay-. naj- 1803 osv.)
Etymologi
[jfr d. naje; av holl. naaien, sy (samman), fastnaja, motsv. t. nähen, sy, o. besläktat med NÅL, NÅT]
sjöt. fästa (ngt) medelst bändsel, fastnaja, binda fast. Roswall Skeppsm. 1: 61 (1803). KrigVAT 1835, s. 221. Ett par tomma vattenfat, som ännu funnos qvar (på fartyget i sjönöd), tänkte vi naja till spirorna. Trolle Sjöoff. 1: 176 (1869). (Bärgningsflotten skall) vara försedd med en utombords runt om flotten najad livlina. SFS 1917, s. 2211. Hägg Segel 42 (1935). — särsk. ss. vbalsbst. -ning konkret, om hopfogning som åstadkommits medelst bändsel l. gm annan fastbindning. Pihlström SkeppAflöpn. 1: 3 (1796). Lossa najningen på råen. Roswall Skeppsm. 1: 44 (1803). Segelresterna smällde och sleto i sina najningar. VFl. 1923, s. 125. särsk. tekn. i utvidgad anv., om liknande hopfogning med metalltråd (för att fasthålla ledningstråd o. d.). TT 1893, M. s. 43. Att .. (den elektriska ledningstråden) vid stark påkänning kan glida i najningen. 2UB 3: 113 (1897).
Särsk. förb.: NAJA FAST10 4. (i fackspr., i sht sjöt.) naja, fastnaja, fastbinda. I hårdt väder brukas och at naja et Läsegel fast i Vanten. FSjöbohm BVägen 28 (1793). Nyström Telegr. 71 (1869). jfr fastnaja. —
NAJA UPP10 4 l. OPP4. sjöt. sätta (hänga osv.) upp o. naja fast. Oxenstierna Vanderdecken 27 (1865). Naja upp lattor för vefling. Smith (1917). (Den våta) kojen vreds ur och najades upp att torka på kojgölingar. VFl. 1928, s. 141.
Ssgr: NAJ-TRÅD. (i fackspr.) metalltråd varmed ngt najas vid ngt. TT 1893, M. s. 43. FFS 1930, s. 447. —
-TÅG. sjöt. (smalare) tågvirke som användes vid najning. Rajalin Skiepzb. 229 (1730). —
-ÖGONSTROPP~002. sjöt. tågstropp lagd runt ett block så att ett mindre öga bildas (i vilket en kaus kan vara ikrängd) o. avsedd att najas fast. Frick o. Trolle 36 (1872).

 

Spalt N 36 band 18, 1946

Webbansvarig