Publicerad 1946   Lämna synpunkter
NASO- na1sω- l. nas1ω- l. -o- l. -å-.
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. naso-; ssgsform till lat. nasus, näsa]
ss. första led i ssgr: som sammanhänger med l. har avseende på näsan; näs-; nasal-.
Ssgr: NASO-LABIAL-FÅRA10103~20, r. l. f. anat. den fåra som begränsas av nasolabialvecken. LbKir. 2: 254 (1922). —
-LABIAL-VECK10103~2. anat. om de markerade veck vid överläppen som utgå från näsans underkant, näsläppveck. LbKir. 2: 162 (1922). Backman MännRas. 126 (1935). —
-ORAL1004. språkv.
I. adj., om språkljud: vid vars bildning luften från lungorna går ut genom både munnen o. näsan. Landsm. 1: 19 (1879).
II. sbst.: nasooralt språkljud; näsmunljud. Noreen VS 1: 376 (1905).

 

Spalt N 116 band 18, 1946

Webbansvarig