Publicerad 1947   Lämna synpunkter
NEAPOLITANSK ne1apol1ita4nsk osv., l. NAPOLITANSK nap1olita4nsk osv., förr äv. NEAPOLITANISK l. NEAPOLISK, adj.; adv. -T.
Ordformer
(napolitansk 1818 osv. neapolisk 1578—c. 1670. neapolitanisk 1578—1731. neapolitansk 1582 osv.)
Etymologi
[jfr t. neapolitanisch, lat. neapolitanus; till lat. Neapolis (se NEAPOLITAN) resp. it. Napoli, Neapel]
som har avseende på l. kommer från (osv.) Neapel l. neapolitanerna. Neapoliske Silches Strumpor. KlädkamRSthm 1578 A, s. 7 a. (Syfilis) kalledes .. Neapolitaniske plåghe. BOlavi 132 b (1578). En napolitansk serenata. OoB 1932, s. 26.
Avledn.: NEAPOLITANSKA, i bet. 1 f., i bet. 2 r. l. f.
1) neapolitansk kvinna. Weste (1807).
2) neapolitanskt språk. Landsm. 1: 486 (1880). —

 

Spalt N 258 band 18, 1947

Webbansvarig