Publicerad 1947   Lämna synpunkter
NECK, sbst.1, m. l. f.
Etymologi
[möjl. sidoform till KNÄCK, sbst.1; jfr HJÄRTE-KNÄCK]
(†) eg.: bräcka, rämna; bildl.: märke l. ”sår” som en olycka l. sorg lämnar efter sig. At schrijffua henne (dvs. din svärmoder) derom (dvs. om ett nytt giftermål) widlyftigt till, kan tu sachta tenkia hwadh för en neck ded lämpner j hjärtadt, nähr hon sijr sin Dotter så hastigt wara förgäten. AOxenstierna Bref 4: 358 (1647).

 

Spalt N 261 band 18, 1947

Webbansvarig