| Publicerad 1947 | Lämna synpunkter |
NEDRE ne4dre, stundom32, förr äv. NEDER l. NEDRARE, adj. komp.; superl. (ss. adj. o. adv.) NEDERST ne4derst, förr äv. NEDARST l. NEDRAST l. NEDREST. Anm. Ss. adj. komp. är ordet i regel oböjl. I vissa trakter har det emellertid även i denna gradform stundom (liksom det ofta hade i ä. tid) en mer l. mindre regelbundet genomförd kongruensböjning med ändelsen e i mask. sg. o. a i övriga fall.
som befinner sig längre ned än ngt annat (uttryckligen angivet l. bl. antytt) varmed det jämföres; ss. adv. (i superl.) liktydigt med o. ofta (i förb. med verb betecknande förflyttning l. riktning numera nästan alltid) ersatt av: längst ned; ss. adj. ofta i best. anv. utan föreg. best. artikel.
Anm. Adv. nedre, som i ä. exempel stundom kan uppfattas antingen ss. ett adv. komp. nedre, direkt motsv. adj. komp. nedre, l. ss. en sidoform till NERE, behandlas under detta senare ord.
1) motsv. NED, adv. 1, NERE 1, i fråga om jämförelse mellan föremål l. delar av ett föremål o. d. som ligga mer l. mindre lodrätt över o. under varandra; oftast liktydigt med: undre. Nedre däck på ett fartyg. En våning om tre rum och kök på nedre botten. VarRerV 7 (1538). Är thz mera vndrandes, at han jcke strax störte them nidharst j Helwetes affgrund, som the förtient hade. OPetri MenSkap. 34 (c. 1540). (Det) kunne ware emellom then (lösa) bothnen och niderste bothnen (i silltunnan) tiill 5 eller 6 kasth sill. SkrGbgJub. 6: 29 (1587). Gudh sitter öffuerst, och seer nederst. SvOrds. A 7 b (1604). Ingen vill ligga nederst i säcken. Granlund Ordspr. (c. 1880). Den nedre delen av kroppen. Wirgin Häls. 1: 227 (1931). jfr (†): Vthi nedhersta iordennes ändar. Ef. 4: 10 (NT 1526; Bib. 1917: till jordens lägre rymder). — särsk.
a) astr. om de planeter som röra sig innanför jordens bana. Melanderhjelm Astr. 1: 259 (1795). Bergstrand Astr. 228 (1925).
b) (†) som befinner sig under jorden; som hör till underjorden o. d. BL 5: 31 (c. 1620). Regenter! / Invånare af dessa nedra verldar, / Urgamla Natt och Chaos! JGOxenstierna 4: 74 (1815).
c) (†) som tillhör l. har avseende på l. på annat sätt har samband med jorden l. det som finnes här på jorden, jordisk, sinnlig, lägre, låg; särsk. motsatt: himmelsk, andlig, hög(re). (Astrild) är Root-Orsaak till, at höga Solen giffter / Sig mäd then nedra Jord. Lucidor (SVS) 208 (1672). Til himmelen omflyttade, .. skola (dessa tankar) blifva fruktbärande, ehuru de uprunnit i denna nedre, denna olycklige och arma jordmon. Lantingshausen Young 1: 128 (1787). Den nedre .. kunskapsförmågan. Tuderus Kiesewetter Log. 8 (1806).
d) motsv. NED, adv. 1 c. De båda nedersta raderna på sidan voro kursiverade. Det står nederst på sidan. Nederst vnder breffuet stodh. Gonge thetta breff (osv.). Svart G1 158 (1561). Geväret fattas vid nedersta bandet. Ling Regl. 103 (1836). Nilsson FestdVard. 55 (1925).
2) motsv. NED, adv. 2, NERE 3, i fråga om jämförelse mellan olika områden, platser l. föremål som äro så belägna att förbindelselinjen mellan dem närmar sig l. ungefär sammanfaller med horisontallinjen; i fråga om geografiskt område särsk. dels: som befinner sig längre ut mot kusten, dels: sydligare; stundom med särskild tanke på områdets låglänthet; i fråga om områden inom Tyskland betecknande rikets norra o. nordvästra delar. Hon bygde nedhra och offwra BethHoron. 1Krön. 7: 24 (”8”) (Bib. 1541). Swerige är ett Landskap aff then nidre Scythien vthi Europa. Tempeus Messenius 46 (1612). (Karl den store stiftade) bådhe i nedre och öffre Tydskland .. monge Biskopsdömen. Schroderus Os. 2: 481 (1635). (Det lapska ordet taisok) tyckes vara beslägtadt med tose och tosing, som i våra nedra Provincier .. betyda en fåne. Ihre Föret. XI (1779). De i de nedre norrländska hamnarna infrusna fartygen. SvD(A) 1916, nr 1, s. 6. — särsk.
a) om del av flod l. flodlopp l. landområde l. föremål vid en flod: som befinner sig närmare flodens utlopp l. längre ned vid floden. Vlfwen får snart orsak medh Lambet, fast dhet än drucke nederst i bäcken. Grubb 831 (1665). Nu äro qvarnar lagliga bygde ofvan och nedan i ström; hålle then öfre ej vatn ifrån then nedra, och then nedre stäme ej på then öfra, utan drage sielf up stigbord sitt. BB 20: 6 (Lag 1734). Volga .. (är) ganska fiskrik, särdeles i dess nedra lopp. Palmblad LbGeogr. 58 (1835).
b) som befinner sig längre bort, längre ut mot periferien, närmare slutet av en väg, gata, husrad o. d.; jfr NED, adv. 2 a, NERE 3 a. Han bodde i det allra nedersta huset vid Södergatan. SthmSkotteb. 3: 165 (1521). En trægaard j aasmu[n] dz g[re]nd th[e]n nid[er]ste gaardh[e]n wpaa sødre sidone. OPetri Tb. 41 (1524). Nedra delen af tomten upptages af en trädgård. Vest Runebg 249 (1902). särsk. med anslutning till 4: som befinner sig längre bort från den förnämsta platsen, som är mindre förnäm o. d.; jfr NED, adv. 2 a slutet, NERE 3 b. Han ställde sig nederst i salen. Han satte sig på den nedersta platsen vid bordet, vid den nedre ändan av bordet. Sitta nederst i klassen. RARP 2: 206 (1636). Hon (som legat ihjäl sitt barn) skall stå i nedarsta quinfolkzbäncken på norre sidan (i kyrkan). ConsEcclAboP 114 (1657). En får sitta nederst; alla kunna inte sitta högst. Granlund Ordspr. (c. 1880).
3) motsv. NED, adv. 4, 9, betecknande den gräns för ngts utsträckning o. d. som ligger längre l. längst bort från utsträckningens osv. början l. betecknande en minimigräns o. d.: lägre, lägsta, undre. Liksom överpriset på utländska växlar begränsas av en s. k. övre guldpunkt, begränsas underpriset på dem av en s. k. nedre guldpunkt, vid vilken det blir fördelaktigare att importera guld. Sommarin EkonL 1: 177 (1915). Att det för stjärnornas massor har visat sig existera en nedre gräns. Strömgren AstrMin. 1: 93 (1921).
a) om punkt på en (grad)skala, ton i en tonskala, förr äv. om grad o. d.; jfr NED, adv. 8 a, NERE 7 a. I sin nedersta grad är denna driften til det goda hos dem, som bara för köttsliga afsigter skull drifvas til något godt. Nohrborg 331 (c. 1765). Ett rent intervall blifver förminskadt .., antingen genom den öfre tonens sänkning eller nedre tonens höjning. Bergenson Mus. 84 (1903).
b) om läroanstalt, skolklass o. d.; numera nästan bl. om klass o. äv. i denna (liksom i övriga hithörande) bet. vanl. (se dock slutet) ersatt med: lägre. Thee twå nederste Classerna (i gymnasiet). Thyselius HdlLärov. 1: 8 (1620). (Rektor skall) efftersee både hwad i nedre Scholan och i Gymnasio warder förrättat. Skolordn. 1693, s. B 4 a. Nedre Ringen. FörslSkolordn. 1817, Läsordn. 5. Karlson ÖrebroSkolH 3: cv (1875). Schulthess 998 (1885). särsk. (förr) i uttr. sjätte l. sjunde klassen, nedre avdelningen, l. nedre sjätte l. sjunde klass(en) l. (i icke officiellt spr.) nedre sjätte l. nedre sjunde l. (vanl.) sjätte l. sjunde nedre l. (vard.) nedre sexan l. sjuan, om den lägre avdelningen av de högre allmänna lärovärkens sjätte resp. sjunde klass. Klassföreståndare i nedre 7:de. InbjVisbyElLärov. 1871, 2: 11. Sjette klassen. .. Nedre afdelningen. SFS 1878, nr 53, s. 56. Nedre sjunde klass. RedAllmLärovHbg 1884—85, s. VIII. Det var ett år ja, i nedre sjätte, tror jag. Hallström Erot. 58 (1908). ”Turken” gick i Sjätte nedre på latinlinjen. Dahlbäck Åb. 10 (1914). I nedre sexan. Östergren (1933).
c) om ämbetsvärk, folkrepresentation, stånd o. d.; numera nästan bl. i uttr. Nedre justitierevisionen (förr äv. revisionen), se JUSTITIE-REVISION. Alle ädle herrär, och ärlige gode men, bodhe aff högre och nedreste stånd. BtFinlH 4: 307 (1565). Högre och nedre Domstolar. PH 5: 3221 (1752). Nedre Revisionens Ledamöter äro JustitiæCantzleren och RevisionsSecreterarne. CivInstr. 409 (1773). (Riksdagens) ledamöter (böra) delas i två kamrar, af hvilka den första eller nedre bör vara minst 1/3:del talrikare, än den andra eller öfre. AdP 1844 —45, 8: 39.
d) (†) om ämbetsman o. d.: som har lägre rang, lägre; äv. om lärare med lägre kompetens o. med undervisning på lägre stadium; jfr b. Beslötz (på riddarhuset) att omröstning skulle skee ifrån den Nederste. RARP 1: 55 (1627). Högre och nedre officerare. OxBr. 8: 446 (1645). De nedre kollegerna (vid skolor). KyrkohÅ 1908, s. 222 (c. 1777). De nedre tjenstemännen. Nordforss (1805). Ericus Olai är nedre hörare. .. Georgius Jonæ, öfverste hörare, har skolans högsta klass. Karlson ÖrebroSkolH 3: XXXV (1875; om förh. 1633).
e) (mera tillf.) allmännare: lägre; sämre; djupare. Lyckan plägar wara (ostadig), Julet wändes snart om, den som i Dag är öfwerst kan i Morgon wara nederst igen. Rudbeckius KonReg. 303 (1616). Thet är itt stoort Under, at iagh så hastigt kan blifwa vphulpin, .. som altijdh aff min egen swåra Last tynges och tryckies nedh til thet nedersta. Preutz Kempis 237 (1675).
Spalt N 348 band 18, 1947