Publicerad 1947 | Lämna synpunkter |
NEPENTE nepän3te2 l. 040, r. l. m. l. f.; best. -en.
(numera bl. mera tillf., i fråga om l. med syftning på antika förh.) drog av egyptiskt ursprung som enl. antika författare hade förmågan att skingra sorg o. bekymmer; äv. bildl., om trolldryck som skänker glömska; förr äv. om ett sömnmedel som bl. a. innehöll opium. (Bland sömnmedel) är intet bättre än som try eller fyra gran aff Nepenthe. Chesnecopherus RegIter C 2 a (1613). Hammarsköld SvVitt. 1: 52 (1818). Fröding Stänk 141 (1896; bildl.).
Spalt N 482 band 18, 1947