Publicerad 1947   Lämna synpunkter
NICKA nik3a2, sbst.2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[elliptiskt för NICKHAKE]
(förr) sjömil. nickhake. PH 5: 3445 (1752). KrigVAH 1816, s. 263. Kanonjollar hade en 24 ℔:g kanon och en 2 ℔:g nicka. Holmberg Artill. 4: 296 (1886). Hägg Segel 23 (1935; om ä. förh.).
Ssgr (förr, sjömil.): NICKE-GAFFEL. för fästande av nicka; jfr gaffel 2 a. Grundell AnlArtill. 1: 27 (c. 1695). —
-LÅDA. lavett för nicka; jfr låda, sbst.1 2 a. 2NF (1913). —
-SKOTTHÅLL~02 l. ~20. KrigVAT 1845, s. 660.

 

Spalt N 529 band 18, 1947

Webbansvarig