Publicerad 1947   Lämna synpunkter
NIPA ni3pa2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[sv. dial. nipa, brant bärg, hög flodbrädd; jfr nor. dial. nipa, brant fjälltopp, nyisl. nípa, shetl. nip; jfr isl. gnípa, brant bärg som lutar framåt; besläktat med isl. hnípa, hänga ut över, luta; av en ieur. rot knib. — Jfr KNIPA, sbst.2]
brant sandstrand l. sandkulle vid större flod, uppkommen gm flodens erosion; i sht i fråga om vissa norrländska floder. VetAH 1751, s. 13. De för Ångermanelfven och ett par andra Norrlandselfver egendomliga ”niporna”. IllSv. 2: 115 (1882). SvFolket 12: 42 (1940). — jfr SAND-, STRAND-, Å-, ÄLV-NIPA.
Ssgr: NIP-BILDNING. konkret. De egendomliga nipbildningarna kring (Ångerman-)älfven. TurÅ 1909, s. 219. —
-BRANT, r. Hülphers Ångermanl. 209 (1900). —
-DAL. mellan nipor. Ymer 1916, s. 42. —
-DÄLD. = -dal. TurÅ 1913, s. 241. —
-FORMATION. jfr formation 2 a. SvRike I. 1: 17 (1899). —
-KANT. —
-KRÖN. jfr krön 2. Molin ÅdalP 34 (c. 1895). —
-LANDSKAP~02. jfr landskap 1 c. Här (på issjöterrasserna) hafva bäckarna skurit sig ned, och ett fullständigt niplandskap har understundom utbildats. Sjögren Torneträsk 185 (1909). —
-RAS, n. —
-RÖR. gräset Calamagrostis chalybæa (Læst.) Fr. Krok o. Almquist Fl. 1: 243 (1903). —
-SIPPA. örten Pulsatilla patens (Lin.) Mill.; jfr -vippa. Krok o. Almquist Fl. 1: 91 (1903). TurÅ 1932, s. 333. —
-SLUTTNING. Andersson o. Birger 235 (1912). —
-STRAND. VerdS 72: 12 (1898). —
-VEN. gräset Agrostis hiemalis (Walt.) B. S. P. Neuman o. Ahlfvengren Fl. 776 (1901). —
-VIPPA, r. l. f. = -sippa. Krok o. Almquist Fl. 1: 87 (1900). SvUppslB 29: 1034 (1936).
Avledn.: NIPIG, adj. om strand: försedd med nipor. Ådalens nipiga strand. Ergo 1927, s. 5.

 

Spalt N 559 band 18, 1947

Webbansvarig