Publicerad 1947   Lämna synpunkter
NIPP nip4, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -er40 l. 32 ((†) -or 2RARP 6: 456 (1731), GbgMag. 1759, s. 34).
Ordformer
(nijper, pl. 1713. nipp 1741—1850, 1933. nippe, sg. 1799. nipper, pl. 1701 osv.)
Etymologi
[jfr t. nippe (pl. nippes); av fr. nippe, sannol. med urspr. bet.: trasa; jfr prov. nipo, trasa m. m.; av ovisst urspr. — Jfr NIPS]
om mindre, särsk. dyrbarare prydnadsföremål, numera nästan bl. om smycken, ringar, örhängen o. andra småprydnader (i sht sådana som bäras av kvinnor); numera nästan uteslutande i pl. Jag har än nu några små nipper. Stenbock (o. Oxenstierna) Brefv. 1: 158 (1701). Allehanda Nipper, Galanterie och Granlåt, såsom Muffar, Kragar, Halskläden, kåstbare Sol-fiädrar .. och allehanda slags Dosor, Plumer, Gehäng, .. med mera .. äro .. til införsel förbudne. PH 2: 926 (1731). En liten nipp i form af en helt liten bok med svarta chagrinpärmar, kantade med guld, och ett väl arbetat guldlås att knäppa igen boken. Tersmeden Mem. 3: 81 (1741). Pärlor och andra nipper af Glas. SPF 1823, s. 254. Nipper bäras åter mycket och allmänt, såsom armband brocher och juvelsnålar. SthmModeJ 1850, s. 95. Fatab. 1930, s. 231. — jfr FRUNTIMMERS-, GULD-, SILVER-NIPP(ER). — särsk. bildl. En Lärd i stubb (det är ett rön) / Satirens udd ej undanslipper, / Och vitterheten hos vårt kön / Bör höra blott til våra nipper. Lenngren (SVS) 2: 210 (1798). En del af de ännu outgifna melodiska nipperna i .. (J. L. Höijers) rika portfölj. Landsm. VII. 1: 32 (1888). — Anm. I nedan anförda språkprov användes pl. nipper ss. neutral sg. med koll. bet. Förbuden handel med allehanda smått nipper. SvSaml. 3—6: 223 (1765).
Ssgr: A (†): NIPP-ASK, -DOSA, -FAT, -LÅDA, se B. —
-SAK. [jfr t. nippsache] i pl.: nipper. Vi damer .. hafva mycket större behof i afseende på toilette och nipp-saker. NJournD 1859, s. 52.
B: NIPPER-ARBETARE. (†) arbetare som förfärdigar nipper. Runemark SthmVägv. 8 (1789). Nordforss (1805). —
-ARBETE. (†) konkret. Något nipperarbete av guld. Bæckström Rörstr. 56 (cit. fr. c. 1730). Ahnfelt Minn. 2: 45 (i handl. fr. 1833). —
-ASK. (nipp- 1795—1892. nipper- 1787 osv.) för förvaring av nipper. BoupptRasbo 1787. KatalNK 1916—17, s. 120. —
-BOD. (om ä. förh.) butik där nipper m. m. såldes. Tersmeden Mem. 3: 81 (1741). Strindberg RödaR 353 (1879). —
-DOSA. (nipp- 1807—1847. nipper- 1885 osv.) jfr -ask. Weste (1807). SvD(A) 1913, nr 342, s. 7. —
-FAT. (nipp- 1880. nipper- 1896 osv.) att lägga nipper på. HemslöjdsutstSthm 1880, s. 109. Rig 1935, s. 117. —
-FRU. (†) (gift) kvinna som säljer nipper o. d. Stenhammar 215 (1798). —
-HANDEL. (om ä. förh.) abstr. o. konkret. Runemark VägvSthm 109 (1790). SFS 1839, nr 35, s. 1. SDS 1899, nr 413, s. 3 (om förh. 1849). Minnesskr1734-Lag 2: 69 (1934). —
-HANDLARE. (om ä. förh.) jfr -handel. BöneskrMod. 7 (1775). Janson Segr. 73 (1913). —
-HANDLERSKA. (om ä. förh.) jfr -handlare. Runemark VägvSthm 20 (1790). WoH (1904). —
-LÅDA, r. l. f. (nipp- 1807—1847. nipper- 1790 osv.)
1) motsv. låda, sbst.1 1; jfr -ask. Weste (1807). Sundblad GBruk 148 (1881).
2) (†) motsv. låda, sbst.1 4; jfr -bod. Ocontrollerade guld- och silfverarbeten, ur och nipper, .. måge (icke) .. i öpna bodar, stånd och nipperlådor .. til salu hållas. PH 14: 532 (1790). —
-MAMSELL. (†) ogift kvinna som hade (anställning i) ”nipperbod”. Lundin (o. Strindberg) GSthm 70 (1880). —
-SKRIN. för förvaring av nipper; jfr -ask. Upmark Lübke 182 (1872). SvD(A) 1934, nr 212, s. 5. —
-STÅND. (förr) salustånd för försäljning av nipper. DA 1824, nr 299, s. 3.
Avledn.: NIPPERA, v., l. NIPPRA, v.1 (nipper- 1734—1847. nippr- 1805—1847) [efter fr. nipper] (†) förse (ngn) med nipper, prydnadsföremål o. d.; äv. refl. Den 22 december klädde jag mig i min nya klädning, nipperade mig på det bästa. Tersmeden Mem. 2: 42 (1734). Han nipperar sin fæstmö öfver förmågan. Murberg FörslSAOB (1793). Meurman (1847). —
NIPPERI, sbst. nipper; i ssgn nipperi-affär. (†) nipperbod. Hårkrusaren (af Aluminium) säljes i alla Mode- och Nipperiaffärer. GHT 1895, nr 264, s. 1.

 

Spalt N 560 band 18, 1947

Webbansvarig