Publicerad 1947   Lämna synpunkter
NIPPER, adj.; adv. -T.
Ordformer
(neper 1712. nipper 1669—1852)
Etymologi
[sv. dial. nipper; jfr d., nor. dial. nipper, nyisl. nipur, nípur, nt. niber, niwer; av ovisst urspr.]
(†) om person: fin, nätt. Den andra (jungfrun) simmar fram .. / Sempert (dvs. sippt) och nippert nog. CupVen. 4 (1669). Wetterbergh Träsked. 262 (1852).
Ssg: NIPPER-TIPPA, se d. o.

 

Spalt N 561 band 18, 1947

Webbansvarig