Publicerad 1947   Lämna synpunkter
NORDRE l. NORDRA, adj.
Ordformer
(nordra 1771. nordre 1684—1845)
Etymologi
[sv. dial. nolre; jfr d. nordre, isl. norðarri, norðri; med komp.-suffix bildat till NORD]
(†) ss. attributiv bestämning: norra. Uti Säfsjöberget, en mil på nordre sidan om Hällefors grufvor. NoraskogArk. 6: 360 (1684). På Skagerns nordre kust. Ekström AfhFiska 58 (1845).

 

Spalt N 673 band 18, 1947

Webbansvarig