norrbottens-

Publicerad 1947

NORRBOTTENS- nor3botens~.

Ordformer

(norr- (nor-) 1599 (: Norbåntz karll) osv. norre- 1573 (: Norrebotns ströming)—1640 (: Norrebotns sengiar). -botes- 1636 (: Norbotes bonde). -bottens- 1670 (: Norbottens huudar) osv. -bottns- (-botns-) 1573 (: Norrebotns ströming)—1673 (: norrbotnskarlen). -botts- (-bots-, -bottz-) 1673 (: Norrbotsläder)—1685 (: Norrbottz Karl). -båntz 1599 (: Norbåntz karll; möjl. felskrivning))

Etymologi

[till NORRBOTTEN, urspr. benämning på (norra delen av) Bottniska viken, sedermera på norra delen av landskapet Västerbotten resp. på Sveriges nordligaste län (Norrbottens län), omfattande norra delarna av Västerbotten o. Lappland]

i ssgr: norrbottnisk; i l. från Norrbotten l. Norrbottens län (förr möjl. äv. Bottniska viken).

Ssgr: NORRBOTTENS-BONDE. TurÅ 1929, s. 7. jfr: Nästan alla som sittia i Retten hafwa öcknampn. .. Geffert heeter hoorkarl, Johan Hansson Norbotes bonde. BtÅboH I. 8: 12 (1636). —

-BRÄDER, pl. BoupptSthm 23/10 1685, Bil. —

-HUD. 17 St: Norbottens huudar, som ähro merendells Koohudar. BoupptSthm 15/3 1670. —

-KARL. (numera föga br.) SthmTb. 1/12 1599. BoupptSthm 20/9 1685. —

-KUST(EN). TurÅ 1929, s. 87. —

-LÄDER. BoupptSthm 24/7 1673. —

-MALM. Det förefinnes ringa utsikter för användning i stort af Norrbottensmalm vid våra nuvarande järnverk. JernkA 1907, s. 219. —

-REN, m. l. r. Norrbottensrenarna representera ett kapital av i runt tal 9 miljoner. TurÅ 1929, s. 10. —

-RISSLA. jfr norrlands-rissla. Sandström NatArb. 2: 209 (1910). En äkta norrbottensrissla, en sådan där lång och vid en, i vilken man bekvämt kan sträcka ut sig i liggande ställning. PåSkid. 1928, s. 93. —

-STRÖMMING. strömming från Norrbotten; förr möjl. äv.: strömming från Bottniska viken. RA I. 2: 458 (1573). —

-SÄNG. särsk. (förr): ett slags (enkel) säng som tillvärkades i Norrbotten? OrdnLilleTull. 1638, s. B 4 a. 3. st:r gemeena Norrbotns Sängiar. BoupptSthm 1676, s. 8 b (1673).

Spalt N 689 band 18, 1947

Webbansvarig