| Publicerad 1947 | Lämna synpunkter |
NYMF nym4f, om person f., om djur f.||ig. l. r., om sak r. l. f.; best. -en; pl. -er32 l. 40 ((†) pl. best. -ren Geisler Fägnet. E 1 b (1709), Adlerbeth Ov. 62 (1818)); äv. (numera bl. ngn gg i bet. 3) NYMFA nym3fa2 f. resp. f. l. r.; best. -an; pl. -or (ArkZool. II. 17: 74 (1905)).
1) om kvinnlig varelse.
a) i den grekiska mytologien: ett av de kvinnliga lägre gudaväsen som tänktes bebo skogar, bärg, källor osv. o. föra ett kringströvande, sorglöst liv uppfyllt av sång o. dans; i sht förr äv. (i diktvärk med mytologiska motiv l. inslag) om liknande naturväsen utanför Grekland; i sht förr äv. närmande sig bet.: musa, sångmö o. d. Stiernhielm Fägn. 65 (1643, 1668). Kom Oxenstjerna! tag hans (dvs. Creutz’) lyra, / At Nymfrens lätta lekar styra / I spåren af vår döda vän. GFGyllenborg Vitt. 1: 214 (1786, 1795). En nymf vakade (enligt den klassiska forntidens poetiska uppfattning) vid källans brädd. Geijer I. 5: 6 (1810). Flydd är den tid, .. / Då nymferna i Mälarns alla grottor / Genljudade, vid harpans klang, Amanda! Stagnelius (SVS) 2: 141 (c. 1820). Johnson SträndSvall 227 (1946). — jfr BÄRG-, FLOD-, KÄLL-, SJÖ-, SKOGS-, SÅNG-, TRÄD-, TÄCKHETS-, VATTEN-NYMF m. fl.
b) (numera bl. ngn gg i ålderdoml. spr.) om (ung o. älsklig) kvinna; ung kvinna. Chronander Surge B 4 a (1647). Frida Nympher, Rjkzens Prydna. Spegel GW 13 (1685). Han (dvs. den förälskade) yttrar (i släden) fritt sin ömma låga / .. Den blyga nymfen låss ej höra. GFGyllenborg Vitt. 1: 234 (1786, 1795). Hellberg Samtida 1: 141 (1870).
c) (utom ss. efterled i ssgr numera bl. tillf.) i utvidgad anv., om kvinna för att beteckna att hon är mer l. mindre lättfärdig; glädjeflicka, gatslinka, sköka. Tersmeden Mem. 2: 29 (1734). (Det syns ett) Jungfruhus; / Ur et bugnadt fönstergaller / Syns en nymph med skinn karpus. Bellman (BellmS) 1: 98 (c. 1772, 1790). Gatans nymfer. Lundström Jörgenb. 126 (1895). Hedin KrRyssl. 824 (1915). — jfr GAT-, GLÄDJE-, KROG-NYMF m. fl.
2) [jfr motsvarande anv. i t., eng. o. fr.; jfr äv. gr. νύμφη, klitoris] (utom i ssgr numera knappast br.) anat. om vardera av de båda inre blygdläpparna. Schützercrantz 2Förlossn. 224 (1786). Cederschiöld QvSlägtl. 1: 77 (1836). Ekbohrn (1904).
3) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.; jfr äv. lat. nympha, gr. νύμφη, bipuppa] entomol.
a) (†) i fråga om insekter med fullständig förvandling: individ i orörligt stadium; insektspuppa. VetAH 1745, s. 261. Regnér Begr. 185 (1780). Dalin (1871).
b) i fråga om insekter med ofullständig förvandling: individ i det sista larvstadiet, då vinganlagen börjat utvecklas; unge hos insekt med ofullständig förvandling. Några (puppor) äga .. förmågan att röra sig och hämta föda, samt kallas då Nymfer. Forshæll OrgPharm. 61 (1836). UVTF 35: 12 (1886). 3NF 10: 629 (1929).
4) [jfr motsv. anv. i t.] (numera föga br.) zool. = NYMF-PAPEGOJA; jfr ALF 2. SDS 1892, nr 518, s. 4. 2NF 20: 1483 (1914).
(1 a) -LIK, adj. som är lik en nymf(s); som påminner om (ngt hos) en nymf. JGOxenstierna 4: 308 (1815). Den nymf-likt lätta gången. Snoilsky 2: 262 (1881). —
(1 a; jfr 4) -PAPEGOJA~0020. zool. den i Australien hemmahörande vackra papegojan Callipsittacus novæhollandiæ Gray (Gmel.). 1Brehm 2: 250 (1875). MeddNordM 1897, s. 190. —
(3 b) -PEST. (i fackspr.) om viss bakteriesjukdom hos binas nymfer, amerikansk bipest; jfr -röta. LAHT 1930, s. 369. SFS 1941, s. 1807. —
B (†): (1 a, b) NYMFE-SKRÅ. skara av nymfer l. (unga) kvinnor. Apollo mond förmehra / Sin edla nymfeskråå. Rosenfeldt Vitt. 192 (1686).
Spalt N 880 band 18, 1947