Publicerad 1948   Lämna synpunkter
NÄSTHÄCKLA, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (se d. o.); jfr NÄSTHÄCKLE.
Ordformer
(äv. skrivet ne-. Se för övr. HÄCKLA, v.1)
Etymologi
[av NÄST, adv. o. adj., o. HÄCKLA, v.1]
(†) om den häckling (med en finare häckla) som följer närmast efter grovhäcklingen. Linet är häckladt på grofva häcklan, men skall förrst næsthäcklas, och sedan borrstas, innan det spinnes. Murberg FörslSAOB (1793). — särsk. i p. pf. i n. sg. nästhäcklat i substantivisk anv., = NÄSTHÄCKLE. 2 ℔ 5 {marker}:r Nästhäklat à 16 ör. BoupptSthm 13/2 1675.

 

Spalt N 1188 band 18, 1948

Webbansvarig