Publicerad 1949   Lämna synpunkter
OBJICIERA l. OBJICERA, v. -ade.
Ordformer
(objicera 1624—1716. objiciera 1629—1847)
Etymologi
[av lat. objicere (se OBJEKT)]
(†)
1) anföra (ngt) mot (ngn); tillvita l. förebrå (ngn ngt); invända (ngt). Rijkzcantzlern .. objicerade dhe danske, att dhe och nyligen haffva begynt att movera en controversiam. HH XXVI. 1: 143 (1624). Swedberg Schibb. 286 (1716).
2) uppfatta (ngt) ss. objekt l. ss. ngt yttre, objektivera (ngt). Trana Psych. 2: 91 (1847).

 

Spalt O 98 band 18, 1949

Webbansvarig