Publicerad 1949   Lämna synpunkter
OBSERVATRIS, f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(-trice 1840. -tris 1902)
Etymologi
[av fr. observatrice; av lat. observatrix (gen. -tricis), till observator (se OBSERVATOR)]
(†) kvinna som gör iakttagelser o. reflexioner (rörande händelser l. personer o. d.); jfr OBSERVATOR 2 b. Amélie är en fin observatrice: hon ser och hör alla i huset. Almqvist AmH 2: 85 (1840). SD(L) 1902, nr 563, s. 2.

 

Spalt O 127 band 18, 1949

Webbansvarig