Publicerad 1949 | Lämna synpunkter |
O- ssgr (forts.):
OBYTLIG. (-elig 1640—1739. -lig 1791) (†) som icke kan ombytas l. förändras; som icke ändrar sig; oföränderlig; varaktig. Linc. (1640; under immutabilis). Om än alt undfölle dig, / Är dock Gud obytelig. Frese AndelD 47 (1726). Murberg FörslSAOB (1791).
Spalt O 142 band 18, 1949