oftalmo- | SAOB

Publicerad 1949

OFTALMO- of1talmo- l. -må- l. -mω-, l. 101— l. 010—.

Ordformer

(förr äv. opht(h)-)

Etymologi

[jfr t. o. eng. ophthalmo-, fr. ophtalmo-; av gr. ὀφϑαλμο-, ssgsform av ὀφϑαλμός, öga, av ett ὀπσ-, till den ieur. roten okṷ, se, som bl. a. föreligger i lat. oculus, öga (jfr OKULAR, sbst., OPTIK), o. ett ϑαλμός, sammanhörande med ϑάλαμος, inre rum, sängkammare, bicell, ϑόλος, kupol (se DAL, sbst.1); alltså eg.: välvning att se med, ”synkupa”]

Ssgr [i allm. med motsvarigheter l. förebilder i t., eng. o. fr.] (med.): OFTALMO-BLENNORRÉ -blän1ore4 l. -blen1-, l. -år- l. -ωr-, r. l. f.; best. -n, äv. -en. (förr äv. -or(h)é) [senare leden av nylat. blennorrhæa, varflytning, till gr. βλέννα, slem, rotbesläktat med smälta, o. ῥοία, flytning (se diarré)] inflammation med varflytning i ögats bindhinna. Hygiea 1861, s. 660. —

-DIAFANOSKOP 10010104 l. 01—. apparat för genomlysning av ögonbulben. Hygiea 1911, s. 1004. —

-GRAF1004 l. 01—, r. l. m. apparat för fotografering av ögonbottnen. Hygiea 1923, s. 930. —

-GRAFI10104 l. 010—. beskrivning av ögats byggnad. Gynther ConvHlex. (1847). —

-LOG1004 l. 01—. person som ägnar sig åt oftalmologi; ögonläkare. TLäk. 1833, s. 108. —

-LOGI10104 l. 010—. vetenskap(en) om ögat (i friskt o. sjukt tillstånd). TLäk. 1833, s. 106. —

-LOGISK10040 l. 01—. adj. till -log o. -logi. Ophthalmologiska handböcker. TLäk. 1832, s. 51. —

-METER 10040 l. 01—. instrument för mätning av krökningen hos ögats brytande ytor; äv. om instrument för mätning av tjocklek l. djup hos hinnor resp. hålrum o. d. i ögat. Tholander Ordl. (c. 1875). 2NF 20: 536 (1914). —

-METRISK10040 l. 01—. jfr -meter. Oftalmometriska studier. Blix (1880; boktitel). —

-PLEGI -plegi4, r. l. f.; best. -n l. -en. [senare leden bildad till gr. πληγή, slag (jfr flacka, v.2)] med. förlamning av (alla l. flera av) ögats muskler. FörhLäkS 1894, s. 113. —

-REAKTION100104 l. 01—. reaktion i form av rodnad o. svullnad hos ögats bindhinna som i diagnostiskt syfte framkallas gm indrypning av utspätt extrakt av bakteriegifter, särsk. tuberkulin, i ögat (hos person som är l. varit smittad av motsvarande sjukdomsalstrande bakterier, särsk. tuberkelbaciller). FörhLäkS 1907, s. 278. —

-SKOP1004 l. 01—. instrument som möjliggör betraktande av ögats inre delar o. som väsentligen består av en på olika sätt inrättad spegel varmed ljus kastas in i ögat, ögonspegel. Tholander Ordl. (c. 1875). —

-SKOPERA101040 l. 010—, i Sveal. äv. —32; -ing. [till -skop] betrakta l. undersöka (öga) medelst oftalmoskop; äv. abs. Hygiea 1915, s. 1540. —

-SKOPI10104 l. 010—. (vetenskaplig) undersökning av ögonen; numera bl. om undersökning av ögonen medelst oftalmoskop. Hygiea 1839, s. 288. Löwegren Oftalm. 13 (1923). —

-SKOPISK10040 l. 01—. adj. till -skop o. -skopi. Oftalmoskopiska undersökningar. FörhLäkS 1872, s. 292.

Spalt O 344 band 18, 1949

Webbansvarig