O- ssgr (forts.):
OJAGAD, p. adj. [fsv. oiäghadher] (numera bl. mera tillf.) icke jagad l. förföljd o. d.; särsk. motsv. jaga 1, 3. Ingen löper ojagad. Hwszbonden får intet wara långt ifrå arbetaren, om han will haa något giordt. Grubb 137 (1665). Mången löper ojagad. .. (Dvs.) Ondt Samweet står altijdh i räddhoga, och förseer sigh intet gott. Dens. 553. särsk. (†)
a) i uttr. ojagad på flykten, icke jagad på flykten. Tegel G1 1: 69 (1622).
b) ss. predikativt attribut, övergående i bet.: i fred o. ro, utan att jäktas. Dessa förnöjliga hyddor, i hvilka den ärliga torftigheten får ojagad försörja sig. Bergklint Vitt. 208 (1766).
Spalt O 501 band 18, 1949
Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se