Publicerad 1949   Lämna synpunkter
OKVÄDINS, adj. oböjl.
Ordformer
(-qwä-, -ens)
Etymologi
[uppkommet ur OKVÄDINSORD (okvädins ord) på liknande sätt som OKYNNES ur okynnes fä o. d.]
(†) i uttr. okvädins ord, smädligt ord, okvädinsord. Något swårt och oqwädins ord. HC11H 15: 78 (1697). Skymfliga eller oqwädens ord. Därs. Anm. Hit kunna möjl. också vissa av de under OKVÄDINSORD anförda språkproven föras.

 

Spalt O 554 band 18, 1949

Webbansvarig