| Publicerad 1950 | Lämna synpunkter |
OLYMPISK ωlym4pisk, adj.1; adv. -T.
1) som har avseende på l. hör till (gudavärlden på) Olympen. De olympiska gudarna. Möller 1: 1056 (1745). Den chinesiska nektarn liknar deruti den olympiska, att den upplifvar sinnet. Bremer Fad. 57 (1858). Men Foibos Apollon i gnistrande char / olympisk och ljus öfver Thule far. Fröding NDikt. 131 (1894); jfr 2. Söderblom ÖversRelH 40 (1912).
2) (i vitter stil) gudomlig; himmelsk; höjd över det mänskliga, övermänsklig, upphöjd; majestätisk. Stagnelius (SVS) 3: 72 (1817). Den glans af olympisk sommardröm, som nu åter på några veckor gästar i detta arma land. 3SAH XXXVIII. 2: 105 (1852). I olympisk ro och salighet. (Cavallin o.) Lysander 57 (1855). Dessa olympiskt / leende ljufva / flyktiga barn. Rydberg Dikt. 2: 126 (1859, 1891). Olympisk harmoni. Johanson Stärbh. 54 (1932, 1946).
Spalt O 652 band 19, 1950