Publicerad 1950   Lämna synpunkter
OMFATTNING om3~fat2niŋ, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(om- 1615 osv. um- 1704)
Etymologi
[jfr d. omfatning, t. umfassung]
vbalsbst. till OMFATTA.
I. till OMFATTA I.
1) till OMFATTA I 1: handlingen att omfatta ngt, grepp. Linc. (1640; under amplexus; bet. oviss). ”Ni har gjort mig ondt!” upprepade hon .. och visade på sin arm fläckarne efter den hårda omfattningen. Bremer Nina 628 (1835).
2) mil. till OMFATTA I 2 a. Widekindi G2A 307 (i handl. fr. 1615). Omfattning eller öfverflygling är anfallets lösen och motstöten försvarets pregel. KrigVAH 1882, s. 32. SvFl. 1940, s. 53.
3) till OMFATTA I 2 b o. c. — särsk. konkret.
a) (†) på ett l. annat sätt inhägnat område. Thesse tree slags Krydder (dvs. läkekryddor”, ”lustkryddoroch kökskryddor) kunna wel såås, sättias och wäxa i een Gård eller Omfattning. Risingh LandB 50 (1671).
b) om ngt som är (fast) anbragt omkring ngt (ofta en byggnadsdel) för att skydda l. pryda l. framhäva det; infattning; äv. bildl.: ”ram”. Altartaflan .. äger en omfattning af väl utfördt sculpturarbete. Holmberg Bohusl. 3: 174 (1845). (Vid författandet av en minnesteckning) måste (man) först studera sig in i hela det tidehvarf, som utgör omfattningen till den bild, som skall tecknas. De Geer Minn. 2: 246 (1892). Spisöppningar och dörrar dekorerades med omfattningar av trä eller sten, formade som kolonnburna tempelgavlar eller liknande arkitektoniska element. HantvB I. 1: 363 (1934). — jfr DÖRR-, FÖNSTER-, PORT-, PORTAL-, RAM-OMFATTNING m. fl.
4) (†) till OMFATTA I 3 b: förhållandet att ngn har (förmågan av) vid överblick (över skiftande kunskapsområden), behärskning (av ett l. flera kunskapsområden). 1SAH 4: 138 (1791, 1809). Författandet af en god grammatika eller ordbok fordrar icke endast arbetsamhet, utan äfven omfattning och snille. 2SAH 1: Föret. 40 (1801). Den af de nyare Botanister, som gått Linné närmast i universaliteten af sin omfattning af vetenskapen. Agardh Bot. 2: 294 (1832). Den andliga omfattningen. 3SAH LIV. 2: 266 (1901).
5) (†) till OMFATTA I 3 c α β’, om ynnestbevis. Betackandess och dher hooss Högwyrdige Hr Biskopen för dhe stoore tractamenter och högh Gunstige umfattningar. VDAkt. 1704, nr 432.
6) till OMFATTA I 4.
a) (†) abstrakt: förhållandet att ngt omfattar l. inbegriper ngt. 2SAH 1: 97 (1801).
b) konkretare: sammanfattningen av det som ngt (särsk. ett område l. ngt abstrakt) har inom sina gränser resp. omspänner l. inbegriper l. gäller osv.; omfång, utsträckning; (räck)vidd, storlek. 2SAH 2: 323 (1802). Stats-Rådets samtlige Ledamöter .. skola öfvervara alla mål af synnerlig vigt och omfattning, som (osv.). RF 1809, § 8. I Wiséns vetenskapliga arbete ingick i betydande omfattning en samvetsgrann detaljforskning. 3SAH 7: 25 (1892). Om omfattningen av fosterfördrivningen i Ryssland .. får man en föreställning, då man hör, att (osv.). Essen-Möller KvinnlUnderl. 198 (1932). Under tidernas lopp har den svenska bygden (i Finland) växlat både omfattning och karaktär. SvFolket 3: 338 (1938). — särsk. (numera föga br.) i fråga om begrepp, ord o. d.: omfång; innehåll. Guds Son i detta ords högsta och fullaste omfattning. Melin JesuL 2: 56 (1843). Att Vara är att Förnimmas, och att Förnimmas är att Vara; bägge uttrycken hafva samma betydelse och omfattning. Boström Propæd. 4 (1851). Nilsson FestdVard. 12 (1925).
II. (numera knappast br.) till OMFATTA II. (Sv.) Omfattning af ädla stenar .., (lat.) Gemmarum .. denuò facta inclusio. Sahlstedt (1773).
Ssgr: (I 3 b) OMFATTNINGS-BYGGNAD. konst. byggnad uppförd omkring en annan byggnad l. omslutande en borggård. Hahr ArkitH 149 (1902). NoK 87: 59 (1928).
(I 2) -FÖRSÖK. mil. 2NF 9: 225 (1908).
(I 3 b) -MUR. byggn. mur uppförd omkring ngt; äv. om var särskild av ett rums l. en brunns o. d. murade väggar. Rothstein Byggn. 421 (1859). Upmark Lübke 193 (1871). Brunnens sidor böra invändigt stödjas av vattentäta omfattningsmurar. Wirgin Häls. 2: 17 (1931).
(I 2) -OPERATION. mil. KrigVAT 1921, s. 131.
(I 2) -RÖRELSE. mil. FörslFälttjRegl. 1928, 2: 96.
(I 2) -SLAG. mil. om fältslag vid vilket den ena stridande parten omfattas av den andra. KrigVAT 1920, s. 302.
(I 3 b) -VÄGG. byggn. om var särskild av väggarna kring en trappa o. d.; i sht i pl. SFS 1917, s. 1102.

 

Spalt O 755 band 19, 1950

Webbansvarig