| Publicerad 1950 | Lämna synpunkter |
OMGJORDA om3~jω2rda, v. -ade ((†) sup. -giordt OxBr. 1: 267 (1625); p. pf. -gjord (-gio-) Rålamb 4: 88 (1690), Palmstedt Res. 4 (1778)). vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, Lind 1: 150 (1749)), -NING (numera knappast br., Schultze Ordb. 1398 (c. 1755), Murberg FörslSAOB (1791)).
— jfr GJORDA OM.
1) (i sht i fråga om ä. förh., ålderdomligt) spänna l. binda l. fästa en gördel l. ett bälte l. ett rep o. d. om livet på (ngn) resp. omkring (en kroppsdel l. ett klädesplagg som ngn har på sig); äv. refl.; utom i b vanl. mer l. mindre bildl., särsk. i uttr. (t. ex. omgjorda sina länder, hava sina länder omgjordade o. d.) som ange att ngn gör l. håller sig l. ngn beredd för ngt (resa, strid m. m.). Läter idhra länder wara vmgiordadhe, och idhor liws brennande. Luk. 12: 35 (NT 1526; Bib. 1917: Haven edra länder omgjordade). Sannerligha, sannerligha sägher iagh tigh, När tu wast vng, omgiordadhe tu tigh, och gick hwart tu wille. Joh. 21: 18 (Bib. 1541). (T.) Er ist angegürtet, (sv.) han är omgjordat, han har gjördeln på sig. Lind 1: 150 (1749). Upp, omgjorda dig nu. Johansson HomOd. 18: 30 (1845). Han, som de största underverk fullbordar, / Till stora värf den svagaste omgjordar. Hagberg Shaksp. 10: 33 (1850). (Tunikan) omgjordades, när man gick ut på gatan, vid höfterna. 2NF 30: 328 (1920). — särsk. med bestämning angivande gördel osv. som spännes osv. om ngn l. ngt; äv. i utvidgad anv., i uttr. som ange att ngn iför sig l. ngn ett visst klädesplagg o. d.
a) (†) i uttr. omgjorda sig ngt; anträffat bl. i utvidgad l. bildl. anv. Jer. 13: 11 (Bib. 1541; bildl.). Si här din spira tag, din kåpa dig omgjorda! / Gack nu ur Templet ut, Capitlets bud fullborda! Bellman (SVS) 4: 112 (1770).
b) i uttr. omgjorda ngn l. ngt med ngt; äv. refl.; äv. bildl. Englar .. vmgiordadhe cring om brystet medh gulbelte. Upp. 15: 6 (NT 1526). Tu kant vmgiorda migh medh krafft til strijdh. 2Sam. 22: 40 (Bib. 1541). En ände af det snöret, hvarmed munken var omgiordad. Dalin Hist. III. 1: 267 (1761). (Vägvisaren vid bärgbestigningen) omgjordar sig .. med en läderrem, hvari den resande fattar tag. LbFolksk. 420 (1868). Till seger över synd och död / Oss med din kraft omgjorda. NPs. 1921, 530: 4. särsk. i uttr. omgjorda ngn med svärdet l. med ngns svärd o. d., spänna på ngn svärdet osv.; äv. refl.; äv. bildl. Gudh (har) them (dvs. regenterna) .. medh swerdet omgiordat. PErici Musæus 1: 3 b (1582). (Konung Olav) war omgiordad med thet swärd, som Neyter kallades. Peringskiöld Hkr. 1: 776 (1697). Omgjorda dig med segerns svärd. NPs. 1921, 508: 2. Gustav IV Adolf omgjordade sig under .. finska kriget med kung Karls svärd. Siwertz JoDr. 216 (1928).
2) (i sht i skriftspr. l. i fackspr.) i uttr. omgjorda (ngt) med ngt i vissa utvidgade anv.
a) i uttr. omgjorda ngt med järnband o. d., fästa järnband o. d. omkring ngt (för att hålla det samman); i sht i pass. (särsk. i p. pf.); förr äv. i uttr. omgjordad med ler, varomkring ett (sammanhållande) lager av ler anbragts. J ett nytt trähus, voro alle trossbottnarne gjorde af på käppar vefvad halm med ler omgjorde. Palmstedt Res. 4 (1778). (År) 1816 funnos .. på Visingsö, i en stor ätthög, 3:ne små Eketunnor, hvardera omgjordade med 4 till 5 kopparringar. 2VittAH 13: 231 (1830). En alldeles övermossad stubbe .. omgjordad med ett järnband för att inte falla isär. Heidenstam Svensk. 1: 163 (1908).
b) i uttr. omgjorda ngt med försvarsvärk, murar l. en mur o. d., omge ngt osv. med försvarsvärk osv.; i sht i pass. (särsk. i p. pf.); äv. refl. Vid pass trijhundrade Cossacker skole hafua inlogerat sigh uthi Radziwilischi .. och sigh omgiordt med ett stackeet. OxBr. 1: 267 (1625). Gethsemane har man planterat som en trädgård och omgjordat med en hög mur. Bremer Brev 4: 79 (1859). Belfort, hufvudpunkten i försvaret af utfallsöppningen, har blifvit omgjordad med nya verk å en omkrets af 35 km. KrigVAH 1882, s. 69.
3) (i sht i vitter stil) om gördel l. rep. l. kläde o. d.: vara spänd l. bunden l. svept omkring (ngn l. ngt). Schroderus Os. 1: 821 (1635). Det kala hufvudet (på munken) omgifves af en tunn hårkrans, ett rep omgjordar hans länder. Rydberg RomD 145 (1877). — särsk. allmännare l. bildl.: bilda liksom en gördel omkring (ngt), befinna sig runt omkring l. omgiva (ngt), bilda en ram omkring (ngt) o. d.; i sht i pass. (särsk. i p. pf.). Dessa (bärg) instengia och umgiorda denna Slätten rundt om. Rudbeck Atl. 1: 188 (1679). Trefliga hyddor och landtgårdar, omgjordade af valnötslunder, utbredde sig öfver hela Bödelidalen. Nicander Minn. 1: 225 (1831). TT 1890, s. 53.
Spalt O 767 band 19, 1950