| Publicerad 1950 | Lämna synpunkter |
OMGÅNG om3~goŋ2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (Wallquist EcclSaml. 1—4: 49 (1693) osv.) ((†) -e SkeppsgR 1543, s. 32 b; -er G1R 15: 308 (1543), Strömborg Runebg 2: 21 (1881); -gänger AJGothus ThesArithm. 3 (1621); -or Fischerström Tal 36 (1769), Widegren 895 (1788)).
I. förhållandet att gå omkring ngt l. i en sluten bana l. att gå l. färdas omkring (ngnstädes) l., bildl., att sällskapa med ngn l. att handskas med ngt; jfr OM, prep. o. adv. I 1, 2, III 1, 2, OMGÅ I.
1) (†) förhållandet att gå omkring ngt l. i en sluten bana.
a) i fråga om procession omkring ett föremål. (På lövhyddohögtidens sista dag) skedde ingen omgång kring bränneoffers altaret. Bælter JesuH 5: 85 (1759).
b) om rörelse som ngt utför i en bana omkring ett annat föremål l. omkring en axel l. medelpunkt l. i en sluten bana.
α) i fråga om himlakropp, hjul, vals o. d.: omlopp, rotation; äv. konkretare, om (tiden för) ett varv i denna rörelse. Stiernman Com. 1: 670 (1615). Stiernornes åtskillelighe doch visze rörelser och omgånger. L. Paulinus Gothus MonPac. 179 (1628). Hiulens omgång. Schultze Ordb. 1448 (c. 1755). Månen gör sin omgång kring jorden på 29. dygn. Murberg FörslSAOB (1791). Då varpan gått så många omgångar som erfordras för den längd väfven skall innehålla, fästas de nedra skelpinnarne. Ekenmark Lb. 45 (1847). särsk. övergående i rent konkret anv., om längd garn o. d. som i en härva motsvarar ett varv i haspelns rotation. Linné Vg. 123 (1747).
β) om blodets omlopp i kroppen. Lindestolpe Pest. 16 (1711). Så länge denna blodets omgång sker behörigt vis, äger människjan en fullkomlig helsa. Fischerström 2: 100 (1780).
2) (†) förhållandet att gå l. färdas omkring; särsk. om förhållandet att en skara personer tågar omkring ngnstädes under högtidliga l. festliga former; procession; äv. konkret, om de deltagande personerna. OPetri Sacr. 19 b (1528). Allestädz så wijdt som himmelen är, haffuer iagh allena min omgång. LPetri Sir. 24: 5 (1561; Apokr. 1921: genomfor himlarunden). Sedermera begynte .. (munkarna) en liten omgång, eller som de kalla Procession. Eneman Resa 2: 114 (1712). (Man) såg .. en stor omgång af idel små barn .. framkomma utur den nästa kyrkian. AsiatB 1: 485 (1741).
3) (†) förhållandet att gå omkring o. tigga l. uppbära gåvor l. att draga l. tåga omkring för att med sång o. musik vädja till välgörenheten. (Magistraten beslöt) tillåta Rectori och dess Collegis nu en omgång i staden med sång och musique Juhle afton. Westdahl BlekLärovH 56 (cit. fr. 1727); jfr b. PH 4: 2543 (1748). Nordström Samh. 2: 125 (1840). — jfr AFTON-OMGÅNG. — särsk.
a) om förhållandet att bruden vid ett bröllop gick omkring bland gästerna för att mottaga gåvor. Brudens omgång, och gåfwors samkande utaf dhe budne gäster, .. synnes mehr kunna förlijcknas widh betlerij, än tackseijellsse, som det skall heetas wara. HSH 31: 66 (1661). Stiernman Com. 3: 761 (1669).
b) löneförmån som stundom beviljades en befattningshavare o. som bestod i att han (vid viss tid l. vissa tider på året) skulle få gå omkring inom ett visst område o. uppbära gåvor i form av livsmedel m. m. Rector skulle numera icke hafva någon ordinarie inkomst, utan i dess ställe en årlig omgång vijd midsommarstijden. Westdahl BlekLärovH 7 (cit. fr. c. 1711). VexiöBl. 1827, nr 27—28, s. 7.
4) (förr) om socken- l. rotegång o. d. Aldén Medb. 2: 49 (1884). Fattigas försörjning medelst omgång (socken- eller rotegång) må icke äga rum. SFS 1918, s. 852.
5) († utom i ssgr) förhållandet att ngt (i viss ordning) passerar från plats till plats l. från man till man o. d.; ordning vari detta sker; förhållandet att (man låter) ett antal personer l. (konkreta l. abstrakta) ting avlösa varandra i fyllandet av en uppgift resp. ss. föremål för en viss värksamhet l. ss. innehavare av en förmån o. d.; förhållandet att tura om med ngn l. varandra; tur och ordning; växling. Stiernman Riksd. 2723 (1731). Min föresats (är) at .. til föreläsning antaga, först en af Nya Testamentets böker, sedan en god auctor profanus .. skiftevis antingen grækisk historicus eller orator; derefter igen någon biblisk bok, och så vidare i samma omgång. Annerstedt UUH Bih. 3: 400 (i handl. fr. 1749). Fogdegästning: Så kallades den skylldighet, som ålåg Allmogen, efter hvarf och omgång, att föda och herbergera Länsmannens tjenare och uppbördsmän. Botin Utk. 608 (1764). Omgång kallades fordom vid Fahlun den ordning, uti hvilken delägare .. uti grufvan, fingo hvar efter annan lof at bryta malm. Rinman (1789). Låt denna .. Förteckning vara i Tolf Mäns vård, hvilke förnyas på månad i Ständig Omgång. Thorild 3: 398 (1794). Än gå dessa (kyrkoråds-)befattningar på omgång liksom fordom tiggarena ifrån det ena hemmansnumret till det andra. Thomander 2: 415 (1860); jfr 3.
6) (†) förhållandet att sällskapa l. umgås med ngn, umgänge. Beijer Vitt. 357 (c. 1685). At Jag genom omgång med allehanda slags Folck samlar mig åtskilliga underrättelser. SvNitet 1738, nr 14, s. 3. Hvi ville du .. med främmande hafva din omgång? Nicander SalOrdspr. 12 (1760).
7) (†) förhållandet att handskas (så l. så) med ngn l. ngt. Serenius Mm 1 b (1734, 1757). Om Hr Adlerstedt så angripit directionen och societeten, at them någon otrogen omgång med de publique medlen blifvit tillagt, .. så (osv.). 2RARP 11: 417 (1739). — särsk. i uttr. taga sin omgång med ngn, handskas illa med ngn, ta en dust med ngn. När korset mig trycker, och verlden med mig sin omgång tager. Frese AndelD 23 (1726).
II. om ngt som befinner sig omkring ngt l. bildar ett slutet helt samt i närstående anv.; jfr OM, prep. o. adv. I 1, 2, III 2.
1) (†) omkrets. Muræus Arndt 4: 51 (1648). Hela Stockholm Stads omgång bestiger til 30500 (alnar). Rüdling 15 (1731). Denne nye Serailen är i sin omgång vid pass 4 Italienska mil. Björnståhl Resa 3: 219 (1778).
2) (†) i uttr. himmelens omgång, himlavalvet. (Gud) wandrar j himmelens vmgång. Job 22: 14 (Bib. 1541; Luther: im vmbgang des Himels; Bib. 1917: på himlarunden är det han har sin gång).
3) byggn. (på ena sidan av pelare l. gallervärk o. d. begränsad) gång l. passage som utvändigt l. invändigt sträcker sig längs en byggnads l. ett byggnadspartis väggar; galleri runt om ngt; täckt pelargång o. d. längs de väggar som ett (i fyrkant uppfört) byggnadskomplex vänder mot en av komplexet omsluten gårdsplan o. d.; i sht förr äv. om mur o. d. som är uppförd omkring ngt. Han bygde en vmgång på weggenne aff Huset alt om kring. 1Kon. 6: 5 (Bib. 1541; Bib. 1917: en ytterbyggnad, som gick runt omkring husets väggar). (Selim II:s moské i Adrianopel) Har 4 thorn, hwardera med 3:ne umgångar utan på, den ena öf:r den andra hwarifrån folcket ropas till gudztiensten. KKD 5: 336 (1712). Rundtomkring denna grifthög .. är en murad omgång. Brunius Resa 1838 106 (1839). (Klostergården) hade .. en betäckt omgång för skyddande mot oväder och solhetta. Dens. SkK 303 (1850). TurÅ 1944, s. 39. — särsk.
a) i tre- l. flerskeppiga kyrkor: rum (gång) som löper omkring huvudkoret ss. en fortsättning av sidoskeppen. Hildebrand KyrklK 47 (1875). Rig 1920, s. 177. jfr KOROMGÅNG.
b) i det inre av rundbyggnad (kupolbyggnad): av pelare o. d. begränsat rum (gång) som löper kring byggnadens mittparti. Upmark Lübke 207 (1872). NoK 55: 27 (1926).
4) (†) rad av föremål som anbragts (i samma höjd) omkring l. på l. i ngt; äv. om skikt l. lager av föremål l. ngt ämne, lag (se LAG, sbst.3 4 c). Så var och 3 omgånger (kanoner) satte runt om kyrkion. RA I. 3: 295 (1594). (Den 14 oktober) om afftonen tändes lamper upp uti alla kyrkiothornena, 2, 3 umgångar om hwart thorn. KKD 5: 161 (1710). (I pannkakspannan) lägges fingers tiockt (rivet) bröd och en rad med kokad äppelmos ther i, .. åter en rad bröd, så at thet blifver 2. omgånger äpplen och 3. rifvit bröd. Broocman Hush. 6: 33 (1736). En omgång (et värf) mursten eller tegel. Lind (1749). Dalin (1853). — särsk.
a) om rad av kanoner placerade i samma höjd längs bredsidan av ett krigsfartyg; jfr LAG, sbst.3 5. Elden (kom) i kruttidt, så att alla skytten ginge löss then hele wmgången på hela skieppett. Brahe Kr. 15 (c. 1585). (Mars) var thet bästa skipet, medh 3 um gånger. Bureus Suml. 70 (c. 1600). Lind (1749).
b) om rad av på samma höjd utgående armar runt en ljuskrona. BoupptSthm 4/12 1678. Tre af .. (kyrkans ljuskronor) hafva 2:ne omgånger med ljus-armar, 8 stycken armar uti hvar omgången. Lenæus Delsbo 43 (1736, 1764).
5) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) rad av bordläggningsplankor (l. enskild planka) i en båts sida, bord. (När) then Tridie skipzbåthen .. giordes aff Nÿa (åtgick) til Hans öffwersta vmgong .. Trij öre spich ij c (dvs. 200 st.). SkeppsgR 1543, s. 30 b. Landsm. 1926, s. 10.
6) [efter gr. περίοδος, lat. periodus] (†) sammansatt sats, vars led äro sammanfogade på ett invecklat, men harmoniskt sätt, period. VocLib. avd. 30 (c. 1580; bet. oviss). (Lat.) periodus, (sv.) mening, omgång. Swedberg Schibb. 289 (1716).
7) [efter nylat. periodus] (†) grupp av siffror som uttrycka ett (större) tal l. utgöra en avdelning i en större siffergrupp. Periodi, eller omgänger, huruledes man skal vthnämpna stora Taal. AJGothus ThesArithm. 3 (1621). Fyra figurer (dvs. siffror), göre een periodum eller een fulkomlig omgång. Aurelius Räkn. B 1 b (1633).
8) sammanfattningen av ett antal föremål som (behövas o.) användas för ett visst ändamål; uppsättning l. sats (av ngt); gång (se d. o. III 7 a); vanl. bestämt av ett omedelbart följande sbst. i pl., stundom ett sbst. i sg. med kollektiv bet.; stundom med bestämningen föregången av prep. av (förr äv. prep. med). En omgång vikter, hästskor. Tvenne omgånger (hästsko)-Söm. PH 1: 778 (1729). Den dubbla omgång af projektiler och laddningar, som ödelade (kanonen). KrigVAH 1882, s. 36. En virkkrok af ben, samt en omgång strumpstickor. Fitinghoff BarnFrostm. 70 (1907). — särsk.
a) (†) i uttr. (en) omgång (av) segel, ett ställ segel. Rosenfeldt Tourville 115 (1698). Weste (1807). Dalin FrSvLex. 2: 43 (1843).
b) i fråga om gång- l. sängkläder l. (militära) utrustningspersedlar. En omgång med kläder. Sahlstedt (1773). Hur mycket tyg åtgår till en omgång sänglinne? Schallenfeld Met. 80 (1886). (Till manskapet skall utlämnas) minst en omgång af de till dagligt bruk erforderliga beväpnings- och munderings-persedlar. TjReglArm. 1889, s. 360.
9) om till viss tid knuten kollektiv enhet i motsättning till en l. flera tidigare l. senare enheter av samma slag. Vid omkring sju års ålder börja dessa tänder fällas och ersättas af en ny omgång. Thorell Zool. 1: 48 (1860). — särsk.
a) i fråga om levande varelser, t. ex. om duklag av nattvardsgäster l. om grupp av personer som undfägnas samtidigt vid större måltid o. d. Forsström Dagb. 90 (1800; om duklag). Kejsar Johannes av Portugallien skulle väl vara med i första omgången (vid begravningsmiddagen). Lagerlöf Kejs. 193 (1914).
b) i fråga om mat o. dryck.
α) (numera knappast br.) i uttr. (en) omgång mat (förr äv. med mat), på en gång l. i ett sammanhang l. vid särskild avdelning av en måltid serverad mängd mat; rätt; jfr ANRÄTTNING 3 b. (Sv.) En omgång (anrättning) med mat, (t.) eine Tracht von Speisen, die Gerichte so zugleich und auf einmahl aufgetragen werden. Lind (1749). Nu vänjas vi till kräslighet, och då vi lära gå, lära vi tillika att serveras med 2 omgångar mat och dessert. Fatab. 1931, s. 34 (c. 1765). Dalin (1853). Två omgångar mat. Auerbach (1913).
β) om kvantitet öl, vin, te o. d. som serveras l. är avsedd att serveras (till samtliga medlemmar) i ett sällskap i ett sammanhang. En sista omgång fatöl var (vid avskedsfesten) efterskickad. Berger Ysaïl 165 (1905). I ett kotteri saknas sällan anledningar att ta in en omgång till. Engström 2Bok 67 (1909). En av .. (kopparkittlarna) är så mäktig att den rymmer en omgång te åt alla klostrets 3,800 munkar. Hedin ScoutL 144 (1913). Numers Aymé KonstKropp. 55 (1949).
10) om till viss tid knuten serie av handlingar l. skeenden l. tillstånd o. d. (l. viss enskild handling osv. av relativt lång varaktighet) i motsättning till en l. flera tidigare l. senare dylika serier (l. enskilda handlingar osv.); ofta med tanke på serien osv. ss. ett led l. en avdelning i en (vanl. med ett l. flera avbrott fortgående) värksamhet o. d., repris; stundom: gång l. tillfälle (då ngn gör ngt l. då ngt sker). Garney Masmäst. 73 (1791). De öfrige Hufvudmännen tillika med Länsmannen Anders Andersson måste springa 6 omgångar gatlopp mellan 100:de Man. Sundelius NorrköpMinne 172 (1798). Man genomlefver en omgång till af kärlekens vår. Strindberg Giftas 2: 31 (1886). Vi girade nu upp mot ”Preussen” ett par omgångar. SvD(A) 1929, nr 48, s. 8. — särsk.
a) (i sht förr) i fråga om skjutning av salvor; särsk. i uttr. i två, flera osv. omgångar (jfr c, d), i två osv. repriser. ArkliR 1559, avd. 3. (Det) gafs salwa af 22 par Stycken, twänne omgångar. Wallquist EcclSaml. 1—4: 49 (1693). Flera omgångar starka skott lossades äfven. MoB 3: 45 (1766). Kanonerna lossades i flera omgångar. Dalin (1853).
c) i uttr. i två (ett par) l. tre osv. l. flera o. d. omgångar (jfr a, d), i två osv. repriser; vid två osv. tillfällen; ofta i fråga om handling osv., vid vilken för var särskild gång endast en viss del av ett kollektivt helt är värksam resp. är föremål för värksamhet; stundom i uttr. i en omgång, i ett tag, på en gång, samtidigt. BeskrLombreSp. 4 (1745). Samma mål blef derpå till Kinnevalds Härads Tings Rätt förvist, hvaräst det i 2:ne omgångar varit för rätta. VDAkt. 1783, nr 98. Den styrka, som en fiende i en omgång skulle kunna tänkas landsätta på en och samma plats. VFl. 1936, s. 100.
d) sport. o. spelt. om olika slag av avdelningar i idrottslig strid l. kortspel o. d.; ofta i uttr. i två osv. omgångar (jfr a, c); äv. mer l. mindre bildl. Då alla fyra Spelarne gifvit kort hvar sin gång, kallas detta en omgång. Düben Talism. 5: 35 (1818; i reversy). Åtta båtar täflade i tre omgångar. TIdr. 1882, s. 139. (Ludvig XI) visste, att han ej behövde blottställa sig själv för att i sista omgången kunna ta hem spelet. Grimberg VärldH 7: 157 (1936).
III. förhållandet att gå l. färdas på en väg som går i krokar l. att kringgå l. undvika ngt samt i närstående anv.; jfr OM, prep. o. adv. III 2 b, 4 a, 8.
1) (†) förhållandet att vandra l. färdas på en väg l. vägar som gå(r) i krok(ar) l. icke för(a) rakt till målet; vridning l. krökning (av en väg l. flod l. vägsträcka o. d.); äv. konkret: krokväg, omväg. Berget (Kaukasus) .. med sina stora omgånger och wänninger nu hijt och nu tijt. Peringskiöld Jord. 21 (1719). Ändamålet med gator är, at man utan mycken omgång må kunna komma ifrån det ena stället til det andra. Berch Hush. 108 (1747). Vi beslöto .., at taga vägen til Pegu genom en omgång öfver det Bramaniska Riket. AsiatB 2: 539 (1747). Vid sidan af ängen är en Myrten-skog, hvars vägar gjöra oräkneliga omgångar. Nordenflycht (SVS) 3: 123 (1759). (Stenbock) nödgar .. (danskarna) till omgångar, under det han sjelf ilar den kortare banan till sitt vigtiga mål. 2SAH 8: 230 (1817).
2) i bildl. anv. av 1: förhållandet att vid utförande av ngt icke använda den väg l. metod som direkt l. lättast för till målet; omväg; förhållandet att icke gå rakt på sak; omsvep; förfaringssätt l. formalitet(er) l. procedur som innebär(a) en omväg l. medför(a) tidsutdräkt l. tidsförlust; tidsutdräkt; omak, besvär, krångel; utom i Finl. numera bl. (ålderdomligt) i sg. Linc. D 5 b (1640). Thet förre Exemplet kan och medh minder omak och omgång handlas, thessa-lund (osv.). Stiernhielm Arch. G 1 a (1644). Thetta sidsta behagade Storfursten, til thet första swarade han föga, vthan medh omgånger. Widekindi KrijgH 938 (1671). Måleriets nytta är ibland flera, .. At det under et enda ögnakast föreställer, hvad eljest igenom lång och tröttsam omgång, borde beskrifvas. Tessin Bref 1: 84 (1751). Reparationer kunna fås i Batavia verkställda, men endast med mycken omgång och betydlig kostnad. Skogman Eug. 2: 163 (1855). Ingen statlig organisation i vårt land har väl tillkommit under så ringa byråkratisk omgång som hemvärnet. SvD(B) 1943, nr 55, s. 4. — särsk. i uttr. utan omgång l. (numera bl. i Finl.) utan omgångar, utan (tidskrävande) formaliteter; utan besvär l. krångel l. tidsutdräkt; utan vidare (omständigheter); äv. med adjektivisk l. pronominell bestämning, t. ex. i uttr. utan onödig l. oskälig l. mycken l. större omgång, äv. (numera bl. i Finl.) utan vidare omgångar, i sht förr äv. utan lång l. vidlyftig l. någon omgång. (Efteråt förklarar biskopen det) som han hafwer under förhöret pröfwat mäst behöfwa uttydning, doch uti stoor kortheet och uthan widlyftigh umgångh. KOF II. 2: 311 (c. 1655). Att .. qwarntullen (skall) .. widh införslen, utan någon omgång, erläggias. Stiernman Com. 4: 313 (1681). Jag utbeder mig således att utan omgånger få fråga, huruvida (osv.). FinKyrkohSP 4: 364 (1819). ”Stig in syster, så får du prata se’n”, sade den gamle och hjelpte utan vidare omgångar den kolossala frun i båten. Runeberg 4: 260 (1836). Lindberg FinNov. 103 (1894). Kan vid sjukdom läkarvård ej utan oskälig omgång eller kostnad anskaffas, må i stället annan lämplig vård beredas den skadade. SFS 1927, s. 379.
3) (†) i fråga om svårigheter o. d.: kringgång (se d. o. 2 slutet); undvikande; jfr OMGÅ III. SAD 1: 166 (1787). Jag (skall) kunna taga på mitt samvete, att rädda herrns person genom en liten omgång af pass-stadgan. Almqvist TreFr. 2: 49 (1842).
1) (†) i fråga om tid: förhållandet att förflyta l. fortskrida l. att så l. så lång tid förflutit (efter viss tidpunkt); längden (av en tid). Åretz rätta längd och omgång. Rudbeck Atl. 2: 202 (1689). När ändteligen efter mångfaldiga års omgång börde- och lösningsrättigheten blifvit med snart odrägelig kåstnad hufvudsakligen vindicerad, så (osv.). HT 1917, s. 21 (1766). Årets omgång sker på 365. dagar. Murberg FörslSAOB (1791).
2) (†) förhållandet att förlöpa l. avlöpa på visst sätt, förlopp. Samma omgång hölt deras (dvs. de till Uppsala anlända resandenas) siukdom, ock på samma sätt vart den botad. VetAH 1744, s. 74.
-BRUK. (†) växelbruk. (Lindådran) är .. beqvämare (än rapsen) i omgångsbruk. Retzius FlOec. 464 (1806). —
(I 3) -PÄNNINGAR, pl. (†) vid ”omgång” insamlade pänningmedel. Skolordn. 1778, s. XVII. Osbeck Lah. 213 (1796). —
-VIS, adv. särsk.
1) (numera knappast br.) till I 5: växelvis, omväxlande; i tur o. ordning. AB 1845, nr 103, s. 1. Befattningen (som fjärdingsman) åligger innehafvare af krono-, skatte- och frälsejord, och kunna dessa besluta, att befattningen skall omgångsvis emellan dem utöfvas. NF 4: 1401 (1881). VL 1895, nr 44, s. 4.
Spalt O 774 band 19, 1950