| Publicerad 1950 | Lämna synpunkter |
OMKRETS om3~kret2s, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (Rudbeck Atl. 1: 175 (1679) osv.) ((†) -er Berch Hush. 195 (1747), Strömer Klot. 95 (1759); -or Stiernman Com. 3: 100 (1662)).
1) (en cirkels) periferi l., allmännare, linje l. linjesystem som runt om begränsar en yta l. ett område l. för ögat ter sig ss. begränsande ett tredimensionellt föremål; ofta om linje- (system) som begränsar en (tänkt) genomskärningsyta av ett föremål; äv. använt ss. beteckning för ifrågavarande linjes l. linjesystems längd (vid ett föremål i tvärgenomskärning utgörande ett mått på föremålets tjocklek). Schroderus Comenius 758 (1639). Cirkel är en platt figur, som inneslutes af en linea, hvilken kallas .. omkrets. Strömer Eucl. I. 1: 3 (1744). En Holme om en mils omkrets. Barchæus LandthHall. 60 (1773). Jordens omkrets. Lindahl o. Öhrling (1780). Omkrets, (dvs.) längden av en sluten kurva. SvUppslB (1934). — jfr CIRKEL-, STAM-OMKRETS m. fl. — särsk.
a) i uttr. i omkrets (i sht förr äv. i omkretsen), i bestämningar angivande längden av en omkrets. (Ön är) med een tiock Muur omgifwen, begrijpandes i Omkretzen twå Holländska Mijler. Schouten Siam 1675, s. 5. I om kritsen skal samma stad (dvs. Babel) warit Femton tyska milar. Dryselius Monarchsp. 8 (1691). När skogen var fullvuxen, hade den träd, som voro tre famnar i omkrets. Lagerlöf Holg. 2: 2 (1907).
b) om det närmast innanför omkretsen befintliga partiet av en yta l. ett ytformigt föremål l. om ett antal föremål som bilda en ring l. dyl. omkring ngt. Uti omkretsen (av sigillet) läser man: Secretum Johannis, Dei gratia Archi Episcopi Lundensis. Corylander LundDomk. 73 (1756). Stenarne, som utgöra själva omkretsen (av stensättningen), äro icke alla lika store. Schück VittA 5: 162 (i handl. fr. 1763).
c) (†) bildl., om krets av personer som omger ngn, omgivning. Säll var han, den vördnadsvärde Patriarken .. i omkretsen af älskade barn. Wallin Rel. 2: 236 (1824, 1827). Så för det sanna Thore stridde / Och frön till odling i sin omkrets spridde. Franzén Skald. 6: 169 (c. 1840).
2) om cirkelformigt tänkt område med en viss plats ss. medelpunkt o. med radie av viss angiven storlek inom vilket område ngt (icke) förekommer l. försiggår o. d.; i uttr. på l. inom (en, två osv., flera, många o. d.) mils o. d. omkrets, inom en omkrets av en osv. mil o. d. Det fanns icke den minsta parvel på mils omkrets, som icke kände Lars Murberg. Hansson SlättbH 28 (c. 1885). På 10 kilom. omkrets. Schulthess (1885).
3) (numera mindre br.) av en linje l. ett antal linjer begränsad yta, område (som ngt upptager). Schroderus Os. 2: 647 (1635). Danmarks omkrets under medeltiden utgjordes af öarne och Jutland ända till floden Eider, samt Skåne, Halland och Blekinge. Svedelius Statsk. 1: 216 (1868). 2SAH 60: 233 (1883). — särsk. (†) bildl., i fråga om andliga förh.: sfär l. omfattning l. omfång (av ngt). Bælter GudS 31 (1751). (Framställa) sit ämne uti dess vidd och omkrets. GRosén (1771) hos Nohrborg Föret. 4. Som en inrättning för vettenskapen bör .. (universitetet) i sin omkrets inbegripa alla det menskliga vetandets höjder. Tegnér (WB) 5: 341 (1826). Svedelius SmSkr. 1: 69 (1857, 1872).
4) (†) om krökt (cirkelformig) bana för en rörelse resp. om rörelse omkring ngt i en krökt bana o. d.
a) i fråga om himlakropp: bana; omlopp. Planeterna (ha) sina besynnerlige Omkretzar, then ena högre, then andra lägre. Isogæus Segersk. 23 (c. 1700). Duræus Naturk. 151 (1759). (Jorden) gör sin omkrets på en tid, som vi kalle år. De Rogier Euler 1: 232 (1786).
b) färd runt omkring ngt; äv. med tanke företrädesvis l. enbart på längden av den tillryggalagda vägsträckan. (Apollon:) Ey! then mödsame reesa! then iag moste / Hwar Dag göra med en så wijdan omkretz, / Kring om Himmelens heele hwälfde Bygning. Stiernhielm Cup. 5 (1649, 1668); jfr a. Fåfängt war att en sådan farlig omkritz (rundt Afrika) giöra. Rudbeck Atl. 3: 695 (1698).
c) i uttr. angivande dans ss. försiggående i ring. Der komma de på fältet, / Och dansa, hand i hand, i kärlig omkrets, / Det fria nöjets otillärda dansar. Kellgren (SVS) 2: 319 (1792).
d) bildl.
β) om ett ärendes passerande gm en mångfald (onödiga) instanser. Commercierne (kunna) ingalunda tåla .. de mångahanda ambages och omkretzor, som igenom alle instantierne vthi administrationen af Justitien sigh tildraga pläga. Stiernman Com. 3: 100 (1662).
Spalt O 804 band 19, 1950