| Publicerad 1950 | Lämna synpunkter |
OMSLÅ om3~slå2, v. -slår, -slog ~slω2g, -slogo ~slω2gω, -slagit ~sla2git, -slagen ~sla2gen (se för övr. SLÅ, v.). vbalsbst. -ENDE, -SLAGNING (Fahlgrén Boktr. 128 (1853) osv.).
1) i fråga om anbringande av ngt omkring (l. på) ngt för att täcka l. hölja det l. hålla det samman (l. för att påvärka det på visst sätt); jfr OM, prep. o. adv. I 1, III 1.
a) med avs. på det som anbringas: slå (ngt) om ngt. Murberg FörslSAOB (1791). För att förhindra afnötning voro band af jern eller trä omslagna antingen blott vid fatets ändar, eller äfven vid dess midt. TT 1876, s. 117.
b) med avs. på ngt varomkring ngt slås l. vecklas l. lindas o. d.; särsk. med av prep. med inledd bestämning. HH 2: 29 (1548). Den prässade Tobak, skal .. omslås .. med rep, och förseglas med Packhus och Accis-Sigillen. PH 1: 320 (1722). Ett större Mahogeny Schatull, omslagit med svart Vaxduk. VexiöBl. 1822, nr 35, s. 4. Omslagning af värdeförsändelser skall verkställas så, att nötning och skafning å försändelserna så mycket som möjligt undvikas. Geijer Postförf. (1890).
2) (†) (gå omkring o.) kungöra (ngt) gm l. efter slag på trumma l. puka; jfr OM, prep. o. adv. III 2 b β. Ingen (skall) vdi lägret, sedan vagt är vmslagin sit rör aff skiute. G1R 10: 52 (1535). Samma qwäll bleff omslaghet, att Ständerne, som wore ahnkomne, skulle komma tillstädes andra daghen der efter. RA II. 2: 37 (1617). När i Lägret omslagit, omblåsit, eller tekn gifwit warder, at wara färdig, så skal (osv.). LMil. 1: 280 (1683). Sundstrand SödermReg. 2: 78 (1788; efter handl. fr. 1618).
3) (i fackspr., särsk. bläckslag.) (fullständigt) omböja l. vika (ngt); jfr OM, prep. o. adv. III 4 a. UB 6: 200 (1874; med avs. på bläckplåt). Skola .. (framsömmarna) överklädas, så omslår man kanten en gång åt rätan och påsätter beklädnaden. Sömnadsb. 106 (1915).
4) vända (ngt) o. d.; jfr OM, prep. o. adv. III 4 a.
a) (†) vid läsning vända (blad i en bok o. d.). När Konungen hadhe omslagedt några bladh, kastade han Boken wid marcken. L. Paulinus Gothus MonTurb. 200 (1629).
b) boktr. vända (ett ark); numera bl.: för tryckning av baksidan av (ett ark) vända arket med bibehållande av dess iläggningskant (men med flyttning av sidolinjalen). Täubel Boktr. 1: 181 (1823). Elge BoktrK 94 (1915). HantvB I. 5: 32 (1937).
5) (†) slå omkull (ngt); vända (ngt) upp o. ned; stjälpa (ngt); jfr OM, prep. o. adv. III 4 a. Så wore th[e]r ock någre hester i Siönn, Huilke wille till Jullan och honom när omslogho. UpplDomb. 3: 141 (1586). Schultze Ordb. 4516 (c. 1755). Sedan stormen lagt sig, sågs en Chinesisk fiskarebåt omslagen drifva ut åt sjön. Thunberg Resa 3: 6 (1791).
6) omkasta (en växel o. d.); jfr OM, prep. o. adv. III 4 a, b. Vid efterseende befans orsaken (till tågurspårningen) vara, att vexeln till vågspåret blifvit omslagen under arbetet. SDS 1898, nr 276, s. 2. 2UB 9: 257 (1905).
7) slå l. prägla (mynt o. d.) på nytt; jfr OM, prep. o. adv. III 7. Stiernman Riksd. 794 (1627). Då medalj, som slagits vid mynt- och justeringsverket, vid verket undergår omslagning utan att storleken å medaljen förändras, betalas intet metallpris utan endast präglingsavgift. SFS 1926, s. 372.
8) (†) artill. i fråga om vissa beräkningar av projektilers tyngd, belastning l. genomsnittsarea: multiplicera (ett visst mått, en diameters längd) med 2 resp. 3, 4 osv.; jfr OM, prep. o. adv. III 7. Grundell UnderrArtill. 24 (1705). Törngren Artill. 1: 47 (1794).
Spalt O 860 band 19, 1950