Publicerad 1950 | Lämna synpunkter |
OPULENS op1ulän4s l. ωp1– l. ω1– l. å1-, l. -ɯl-, r. l. f.; best. -en.
(föga br.) rikedom, yppighet, prakt. Pfeiffer (1837). Sedan / levdes i stor opulens med hummer och ljuvliga drycker. Lundström Sjöfr. 56 (1929). —
Spalt O 1064 band 19, 1950