Publicerad 1950 | Lämna synpunkter |
ORANGÖR ω1raŋʃö4r l. ωr1– l. or1-, l. -œ4r, m.||(ig.); best. -en; pl. -er.
(numera bl. på vissa platser) föreståndare för orangeri. DA 1771, nr 152, s. 3. ST(A) 1925, nr 196, s. 7 (om person anställd vid Sthms stads parkavdelning).
Spalt O 1076 band 19, 1950