| Publicerad 1950 | Lämna synpunkter |
ORGANISERA or1ganise4ra l. 01—, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr ORGANISATION.
1) i sht biol. motsv. ORGAN 2; eg. o. urspr.: förse (ngn l. ngt) med organ; ge (organism, organ, organiskt ämne osv.) den anordning l. byggnad som är nödvändig för dess livsförrättningar resp. funktion; särsk. med anslutning till 3: ge (ngt organiskt) sådan anordning att dess organ l. delar samvärka med varandra för utförande av sina funktioner; vanl. i p. pf. i adjektivisk anv.: försedd med (nödiga) organ; på lämpligt (l. på sådant l. sådant) sätt inrättad l. utrustad för utförande av sin funktion. UpfostrSTidn. 1782, s. 714. Djuren .. likna växterna i det, att deras kroppar äro organiserade; men de hafva ett helt annat lif än växterna. Hartman Geogr. 90 (1806). Släktet har i en fint organiserad hjärna en mera dyrbar fond än i en boxares muskler. Larsson Id. 3 (1908); jfr slutet. Vi kunna ej förstå, huru värme och ljus skulle kunna organisera en cell eller en organism. Almquist Ärftl. 9 (1912). (Myelinet) är sammansatt av högt organiserade äggvitearter och fosforfetter. (Lundgren o.) Nyquist Kahn Männ. 539 (1940). — särsk. med tanke på ngt psykiskt, i p. pf. i adjektivisk anv.: (så l. så) utrustad; förr äv. i uttr. organiserad för ngt, lagd för ngt, med läggning för; numera bl. med anslutning till 3. En bonde kan vara lika väl organiserad som en Herre. LBÄ 44—50: 71 (1801). Det har alltid förekommit mig som Poësien ej vore annat än ett väl organiseradt sinnes helsa. Tegnér (WB) 4: 250 (1822). Leopold (var) mera än Tegnér organiserad för abstrakt tänkande. Ljunggren SmSkr. 1: 116 (1872). Den ena (affekten) är icke moraliskt sämre än den andra, men den är mindre sammansatt, lägre organiserad. Larsson Spinoza 68 (1931).
2) (i fackspr.) med avs. på ngt oorganiskt: ge organisk natur åt, göra organisk; äv. refl.: ombildas till ngt organiskt, bli organisk; särsk. i p. pf. i adjektivisk anv. o. övergående i bet.: organisk. I växterna organiseras jorden. Linné Diet. 2: 210 (c. 1750). (Naturkropparna) äro, såsom hvar och en vet, af två slag: liflösa kroppar eller mineralier, och lefvande eller organiserade kroppar. Thorell Zool. 1: 3 (1860). (Den fenomenella världens) potentiella organiskhet (röjer sig) derigenom att han beständigt organiserar sig och utvecklar organiska varelser. Boström Propæd. 48 (c. 1865). Med organiserade ferment l. fermentorganismer förstås mikroorganismer, som åstadkomma kemiska förändringar af det omgifvande mediet. 2NF 8: 72 (1907).
3) motsv. ORGAN 4: (an)ordna l. inrätta (ngt) till ett ändamålsenligt redskap för viss värksamhet. — jfr NY-, SAM-ORGANISERA.
a) med avs. på värksamhet l. sättet för utövande av en värksamhet o. d. (Spanska Amerikas styrelse) organiserades redan genom Carl V:s förordningar (från år 1542). Geijer I. 7: 62 (1819). Platen .. (hade) låtit utarbeta sin älsklingsplan att organisera sjöförsvaret på två själfständiga kårer. De Geer Minn. 1: 279 (1892); jfr b. Det åligger .. magistrat .. eller .. kommunalnämnd att organisera insamlingsarbetet (för folkräkningen). SFS 1936, s. 24.
b) med avs. på grupp, samfund, institution l. annan kollektiv enhet; ofta med tanke på arbetets fördelning på olika personer l. grupper. DA 1793, nr 5, s. 1. Skolor organiserades för alla klassers barn. Rydberg Ath. 192 (1859; uppl. 1866: inrättades; uppl. 1876: byggdes). Han ägde en mindre vanlig förmåga att organisera och leda de stora företag, för hvilka han ställdes i spetsen. Paulson Minnestal 84 (1899). Den jordbrukande befolkningen .. var (på byalagens tid) organiserad som sådan i självstyrande enheter. Nilsson FestdVard. 77 (1925).
c) allmännare. Ideen om naturen såsom ett enda helt, fullkomligt organiseradt system. Geijer I. 5: 82 (1811). Ett folk, hvars språk är väl organiseradt. UVTF 26: 10 (1880).
4) bilda (en sammanslutning l. organisation), stifta, konstituera; äv. refl., om sammanslutning: bildas, konstituera sig. Der berättades, att en comitté sistledne höst varit organiserad. HH XXV. 2: 5 (1809). Mot slutet af min kanslerstid organiserade sig en förening af studenter i Upsala, under namn af Verdandi. De Geer Minn. 2: 282 (1892). Yrkes- och fackföreningar samt andra arbetareföreningar af olika slag organiseras i allt fastare former. NF 19: 319 (1895).
5) inordna l. sammansluta (personer) i en förening l. organisation; äv. refl.: sammansluta sig, (in)ordna sig i l. gå in i l. bilda en organisation. (Han) organiserar sina kamrater till ett förbund, hvars anförare han är. Palmstjerna Snapph. 1: 85 (1831). Mössorna .. (hade) redan 1770 begynt organisera sina partivänner öfver hela landet. Odhner G3 1: 19 (1885). (Våra motståndare) ha organiserat sig i kapitalistiska och målmedvetna arbetsgivareförbund. Lidforss Dagsb. 14 (1905). Vädjan om hjälp kom från de vita (i Finland), som börjat organisera sig uppe i norr. Siwertz JoDr. 213 (1928). — särsk. i p. pf. i adjektivisk anv.: som är medlem av en organisation. De organiserade arbetarne. EkonS 2: 568 (1901). (N. N.) har sedan sin ungdom varit organiserad nykterhetsman. UNT 1943, nr 53, s. 11.
Spalt O 1237 band 19, 1950