Publicerad 1950   Lämna synpunkter
ORO- or1o- l. å1r-, l. -å- l. -ω-.
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. oro-; av gr. ὀρο-, ssgsform av ὄρος, bärg, till samma ieur. rot som föreligger bl. a. i gr. ὄρνυμι, (upp)rör, ὄρνυμαι, reser l. lyfter mig, lat. oriri, stiga upp, resa sig (jfr ORIENT). — Jfr ARKO, OREAD]
i ssgr: bärg(s)-.
Ssgr [i allm. med motsvarigheter l. förebilder i t., eng. o. fr.] (i fackspr., i sht geogr. o. geol.): ORO-GEN -je4n, adj. o. sbst. n.; ss. sbst. best. -et. [jfr halo-gen, hetero-gen]
I. adj.: orogenetisk. GeolFF 1925, s. 172.
II. sbst.; koll., om orogenetiska zoner. 3NF (1931). —
-GENES1004. uppkomst l. bildning av bärg(skedjor). GeolFF 1927, s. 503. —
-GENETISK10040. som har avseende på l. står i samband med l. ger upphov till bildning av bärg(skedjor); som har avseende på omformningar (gm veckning, brott o. d.) av jordskorpan; särsk. i uttr. orogenetiska zoner, områden av jordskorpan inom vilka bärgskedjebildning gm veckning ägt rum. Ramsay GeolGr. 50 (1909; om rörelser). Orogenetiska zoner. 2NF 37: 933 (1925). —
-GENI -jeni4, äv. -ge-, r.; best. -n l. -en. [jfr geogeni] (mindre br.) (läran om) bärgskedjebildning; jfr -genes. Ramsay GeolGr. 2: 8 (1913). Fennia LIII. 1: 301 (1930). —
-GRAFI, se d. o. —
-GRAFISK, se orografi avledn.

 

Spalt O 1335 band 19, 1950

Webbansvarig