PALIMBACKIUS pal1imbaki4us, äv. 10032, r. l. m.; best. -ien; pl. -ier.
Ordformer
(äv. -bacch-, i sht förr äv. -bach-, bakch-. -ier, pl. 1812 osv. -ios 1811. -ius 1834 osv.)
Etymologi
[jfr t. o. eng. palimbacchius, fr. palimbacchée; av lat. palimbacchius, palinbacchius, i klassiskt lat. anträffat bl. ss. adj.: palimbackisk, av gr. παλιμβάκχειος, av πάλιν (se PALIN-) o. βακχεῖος (se BACKIUS), eg.: omvänd backius]
